Apan som kastades ut i kylan

Klimatförändringar, jägare och avverkning har pressat ­trubbnäsapan till ett liv i extrem kyla.

En knappt två år gammal ­trubbnäsapa sitter på en gren i det kinesiska naturreservatet Zhouzhi. Den blir könsmogen i sjuårsåldern, men hur länge den kan leva är okänt.
Cyril Ruoso
En knappt två år gammal ­trubbnäsapa sitter på en gren i det kinesiska naturreservatet Zhouzhi. Den blir könsmogen i sjuårsåldern, men hur länge den kan leva är okänt.

Högt uppe i Qin Ling-bergen i centrala Kina har en liten pälsklädd apa med ett lustigt ansikte erövrat ett skoningslöst landskap. Det rör sig om trubbnäsapan, som är en av fem besläktade arter, som en gång var en del av stora bestånd, vars utbredningsområden krympte med klimatförändringar­na efter den senaste istiden. De resterande grupperna lever i revirhävdande flockar, som kan bestå av över 400 djur. De hotas nu av avverkning, bebyggelse och jägare, som är ute efter deras kött, päls och ben, som sägs ha medicinska egen­skaper. Många av aporna har isolerats uppe i bergen på nästan 3000 meters höjd, där de klarar sig genom de långa vintrar­na tack vare den eftertraktade pälsen.

Det finns cirka 20000 exemplar av trubbnäsapan kvar i världen. Drygt 4000 av dem lever i det bergsområde där de kinesiska myndigheterna har etablerat naturreservatet Zhouzhi för att skydda arten. Dess latinska namn, Pygathrix (även kallad Rhinopithecus) roxellana, anses ha inspirerats av en trubbnäst konkubin, som på 1500-talet tillhörde en sultan. Apan lever både innanför och utanför reservatets gränser. Den har tvingats anpassa sig mycket för att överleva och klarar sig på proteinfattiga lavar och bark. Trubbnäsapan lever i stora sociala nätverk, som gör det lättare för den att klara sig mot rovdjur som trädleoparder.

Mammor har högre rang än ofruktsamma honor, och hannar med många honor får hög status. Det gör även de hannar som uppvisar ”mod och ihärdighet”, säger biologen Qi Xiao-Guang vid Northwest University i Xian i Kina. Strider om revir kan utbryta mellan flockarna, och ”hannarna visar hur starka de är genom att slåss och tvinga bort fienden.”

Revirhävdande djur som dessa primater blåser ofta upp sig i stället för att angripa för att undvika att komma till skada. Varför ser de då så underliga ut? Det vet man inte med säkerhet, men apforskaren Nina Jablonski vid Pennsylvania State University i USA antar att den platta nosen har utveck­lats för att stå emot extrem kyla, ”som skulle ge frostskador på bara, utsatta, köttiga nosar”. 

Delta i Månadens bästa bild

Delta i National Geographics månatliga fototävling här.

Världens vackraste tidning

Se här vad du kan läsa om i det senaste numret av National Geographic.

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från National Geographic. Registrera dig här:

Illustrerad Vetenskap

Två vackra dygn i Yosemite National Park

Se denna fantastiska time lapse-video från Yosemite National Park i USA.

Vinn biljetter till fotoutställning

Vinn VIP-biljetter till invigningen av Steve McCurrys utställning i Köpenhamn.

Världens Historia

Nobelpriset: De 10 mest förbisedda kandidaterna

Historien har många exempel på att även stora män och kvinnor kan bli förbisedda.

Saknar du att kunna hålla i tidningen?

Teckna en prenumeration och få koll på antingen vädret, vägen eller köket. Du får National Geographic i ett halvår + en väderstation, ett GPS-ur eller knivset.

Omröstning