Apan som kastades ut i kylan

Klimatförändringar, jägare och avverkning har pressat ­trubbnäsapan till ett liv i extrem kyla.

17 februari 2011 av Jennifer S. Holland

Högt uppe i Qin Ling-bergen i centrala Kina har en liten pälsklädd apa med ett lustigt ansikte erövrat ett skoningslöst landskap. Det rör sig om trubbnäsapan, som är en av fem besläktade arter, som en gång var en del av stora bestånd, vars utbredningsområden krympte med klimatförändringarna efter den senaste istiden. De resterande grupperna lever i revirhävdande flockar, som kan bestå av över 400 djur. De hotas nu av avverkning, bebyggelse och jägare, som är ute efter deras kött, päls och ben, som sägs ha medicinska egenskaper. Många av aporna har isolerats uppe i bergen på nästan 3000 meters höjd, där de klarar sig genom de långa vintrarna tack vare den eftertraktade pälsen.

Det finns cirka 20000 exemplar av trubbnäsapan kvar i världen. Drygt 4000 av dem lever i det bergsområde där de kinesiska myndigheterna har etablerat naturreservatet Zhouzhi för att skydda arten. Dess latinska namn, Pygathrix (även kallad Rhinopithecus) roxellana, anses ha inspirerats av en trubbnäst konkubin, som på 1500-talet tillhörde en sultan. Apan lever både innanför och utanför reservatets gränser. Den har tvingats anpassa sig mycket för att överleva och klarar sig på proteinfattiga lavar och bark. Trubbnäsapan lever i stora sociala nätverk, som gör det lättare för den att klara sig mot rovdjur som trädleoparder.

Mammor har högre rang än ofruktsamma honor, och hannar med många honor får hög status. Det gör även de hannar som uppvisar ”mod och ihärdighet”, säger biologen Qi Xiao-Guang vid Northwest University i Xian i Kina. Strider om revir kan utbryta mellan flockarna, och ”hannarna visar hur starka de är genom att slåss och tvinga bort fienden.”

Revirhävdande djur som dessa primater blåser ofta upp sig i stället för att angripa för att undvika att komma till skada. Varför ser de då så underliga ut? Det vet man inte med säkerhet, men apforskaren Nina Jablonski vid Pennsylvania State University i USA antar att den platta nosen har utvecklats för att stå emot extrem kyla, ”som skulle ge frostskador på bara, utsatta, köttiga nosar”.

Läs också

Kanske är du intresserad av...