Bonobon löser konflikter med sex

Bonobon upprätthåller god och fredlig stämning i flocken genom att ägna sig åt olika sexuella aktiviteter.

Bonobon, som tidigare kallades dvärgschimpans, är en unik apart som inte finns någon annanstans än i skogen längs Kongoflodens vänstra brädd. De senaste forskningsrönen har kastat nytt ljus över bland annat bonobons sexliv.
Christian Ziegler
Bonobon, som tidigare kallades dvärgschimpans, är en unik apart som inte finns någon annanstans än i skogen längs Kongoflodens vänstra brädd. De senaste forskningsrönen har kastat nytt ljus över bland annat bonobons sexliv.

Bonobon använder sex för att lösa konflikter. Aktiviteterna omfattar allt från kyssar till smekningar av könsorgan, penisfäktning, hanar som bestiger hanar, och honor som gnider sina uppsvällda könsorgan mot varandra i ett anfall av upphetsad systerkärlek.

Bonobon har förbryllat oss människor ända sedan den upptäcktes i slutet av 1920-talet. Bonobor liknar schimpanser, och från början kallades de dvärgschimpanser. I dag betraktas de som en självständig art, Pan paniscus. Deras beteende skiljer sig markant från schimpansernas. För det första har honorna högst status i flocken, och så använder de sex som socialt bindemedel.

"Schimpansen löser konflikter om sex med hjälp av makt; bonobon löser konflikter om makt med hjälp av sex", säger biologen Frans de Waal.

Är det gorillans fel?
En hypotes ger gorillan skulden för skillnaden i beteende mellan schimpansen och bonobon.

Bonobon bor på Kongoflodens vänstra brädd, och där har det inte funnits gorillor på de senaste 1–2 miljoner åren. Det betyder att bonobon aldrig har behövt kämpa med gorillan om föda. När det blir ont om den föda som schimpanser och bonobor i regel äter (frukt, blad och en smula protein från djur), kan bonobon i lugn och ro ta för sig av gorillarätterna, som det finns gott om året runt (stora vassväxter och stärkelsehaltiga rotknölar). Det kan schimpanserna på andra sidan floden inte, och därför har det de svårare.

Det är en avgörande skillnad, som har haft konsekvenser för det sociala beteendet, förklarar antropologen Richard Wrangham. Gruppernas relativa stabilitet i de större bonobo­flockarna betyder att sårbara individer i regel alltid har allierade. Sådana faktorer förhindrar i regel maktkamper och slagsmål.

Dessutom ger stabiliteten i grupperna bonobohonorna en annan sexuell rytm. Till skillnad från schimpanshonor tvingas de inte av omständigheterna att vara extremt attraktiva och extremt beredda att para sig med alla möjliga hanar under de korta fruktbara perioderna. "Om man är en bonobo", säger Richard Wrangham, och man lever i en större och stabilare grupp, "så kan man tillåta sig att gå runt med uppsvällda könsorgan länge."

Läs reportage om bonobon
Klicka på Ladda ned-knappen nedan för att hämta reportaget. Om du inte är prenumerant eller natgeo-medlem uppmanas du att skapa en profil. Det tar en minut och är helt gratis.

Fakta om bonobon

- Det finns 15000–20000 bonobor kvar i naturen
- De finns enbart i Kongo (Kinshasa)
- De finns bara på Kongoflodens vänstra brädd
- De är utrotningshotade på grund av tjuvjakt och krympande habitat
- De har fridlysts av Kongos regering

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från National Geographic.

Anmäl dig så får du varje vecka:

  • Underhållande videosekvenser
  • De senaste artiklarna
  • Veckans galleri

NYTT NUMMER Genteknik ger oss ny makt

Gentekniken har gjort enorma framsteg, och vi kan nu redigera gener i en omfattning vi aldrig trodde var möjlig.

Delta i Läsarnas bästa bilder

Delta i National Geographics månatliga fototävling. Vinnaren får sin bild publicerad i National Geographic. Varje månad är det ett nytt tema.

Illustrerad Vetenskap
Världens Historia
National Geographic

Copyright © 2009 Bonnier Publications