Dinosaurie med jättelår hittad

En ny dinosaurie, som använde sina ”extremt kraftfulla” lår till att sparka rovdjur, hade sannolikt ett hetsigt temperament, säger experter.

25 februari 2011 av Christine Dell'Amore, National Geographic News

Den 14 meter långa Brontomerus mcintoshi hade på sina höftben ett enormt blad, som fungerade som fäste för starka muskler, visar en ny undersökning.

”Sådana saker uppstår inte av en slump. Det är helt klart något som har haft en funktion”, säger Mathew Wedel, som är en av studiens upphovsmän.

Gruppen har en teori om att dinosaurien, en typ av sauropod eller växtätare, som lunkade omkring på fyra ben, använde sina jättelika ben för att antingen förflytta sig i kuperad terräng eller för att tilldela rovdjur ”rejäla, hårda” sparkar, säger Mathew Wedel, som är professor i anatomi vid Western University of Health Sciences i Kalifornien i USA.

Brontomerus, som betyder ”åsklår” på grekiska, har kanske betett sig på samma sätt som dagens höns och skoningslöst sparkat och stampat ihjäl sina angripare, tillägger han.

”Jag kan föreställa mig vilket våldsamt temperament dessa sauropoder måste ha haft” säger Mathew Wedel.

I båda fallen ”har du en liten hjärna, du håller konstant utkik efter köttätarna omkring dig, och du försöker skydda dina ungar”.

”Extrem” dinosaurie levde i ett urtida Serengeti

Benen från ”åsklåret” hittades första gången 1994, när forskare i östra Utah i USA räddade delar av två skelett av den då oidentifierade dinosaurien ur ett stenbrott med fossil, som annars hade plundrats.

När Mathew Wedel och hans kollegor år 2007 undersökte benen, gick det upp för dem att de hade hittat en ny art och till på köpet en ”extrem” sådan, säger Mathew Wedel. Formerna på den nyupptäckte artens ben visade att den hade de största benmuskler som någonsin hittats på någon sauropod.

B. mcintoshi behövde troligen den typen av extrema försvarsvapen för att bekämpa ”skräckinjagande” köttätare som Deinonychus (bilden) och Utahraptor (bilden), rovdinosaurier som levde sida vid sida med växtätaren för omkring 110 miljoner år sedan under den första delen av krita, säger han.

De förhistoriska djuren levde i ett landskap som påminde om Serengeti i Afrika och var fyllt med floder och lerpölar och som utmärktes av vidsträckta, torra höglandsområden, påpekar Mathew Wedel. Hjordar av koliknande växtätare vid namn Tenontosaurus bredde ut sig över slätterna.

”Om jag kunde skicka dig tillbaka i tiden i en tidsmaskin skulle det vara som att åka på safari, bortsett från att du skulle behöva något mer robust än en Land Rover, kanske en stridsvagn”, säger han.

”Sauropoderna var förmodligen vackra djur, om man var långt borta och hade en kikare, tillägger han.

”Men på nära håll var de sannolikt en mardröm.”

Läs också

Kanske är du intresserad av...