Ny dvärgdinosaurie med huggtänder upptäckt

Den nyupptäckta minidinosaurien, Pegomastax africanus, använde sannolikt sina vassa tänder på rivaler och inte för att jaga byten, visar en ny undersökning.

15 oktober 2012 av Christine Dell'Amore, National Geographic News

En ny, pytteliten dinosaurie med en vampyrs huggtänder, som åt ... växter?

Det är resultatet av en ny undersökning av Pegomastax africanus, en 0,6 meter lång heterodontosaurie, som levde för omkring 200 miljoner år sedan.

Heterodontosaurier är en grupp små dinosaurier med huggtänder, som ”sprang runt mellan benen på andra dinosaurier i början av dinosaurieeran”, säger undersökningens författare, forskaren Paul Sereno, som får anslag från NG.

Med sin ”päls” av taggar och sin trubbiga, papegojaktiga näbb liknade P. africanus?i det närmaste en ”lustig, liten fågel”, säger Paul Sereno, som är paleontolog vid University of Chicago i USA.

Paul Sereno anser dock att huggtänderna påminner mer om tänderna hos de grisliknande navelsvinen eller dvärgbockarna, som är nutida, växtätande däggdjur, som använder sina tänder för att försvara sig och skaffa föda.

Han tillfogar att arten har levt i skogsområden längs floder i södra Afrika vid den tidpunkt, då superkontinenten Pangea precis hade börjat dela sig i de nordliga och sydliga landmassorna.

Rekonstruerade käke och tänder

Medan Paul Sereno höll på att förbereda en omfattande analys av de ganska okända heterodontosaurierna, identifierade han P. africanus bland fossil på Harvard University, som samlats in i Sydafrika på 1960-talet.

För att ta reda på vad den nyupptäckta dinosaurien använde sina vassa huggtänder till satte Paul Sereno ihop käke och tänder från P. africanus. Därefter jämförde han rekonstruktionen med käkar och tänder från både köttätande dinosaurier och nutida, växtätande däggdjur med huggtänder.

Paul Sereno upptäckte att huggtänderna hos P. africanus?påminner mycket om huggtänderna hos dvärgbockar och navelsvin, som använder sina huggtänder för att försvara sig och för att konkurrera om makar, säger han.

Teorin får stöd av mikroskopiundersökningar av emaljen på P. africanus?huggtänder, som visade slitage och skador, som kan härröra från strider med rivaler.

Forskaren anser även att kindtänderna i P. africanus?över- och underkäke fungerade som självslipande saxar, som var till för att finfördela växtföda. Detaljerna kan läsas i undersökningen, som publicerades i onsdags i onlinetidskriften ZooKeys.

Pegomastax africanus före sin tid

Det är inte ”så anmärkningsvärt” att hitta en ny art av heterodontosaurie, säger Hans-Dieter Sues, ryggradspaleontolog på National Museum of Natural History i Washington D.C., i ett mejl.

”Men omfattande analys av hela denna grupp av udda, små dinosaurier är ett banbrytande arbete”, säger Hans-Dieter Sues, som inte har medverkat i undersökningen.

Hans-Dieter Sues är framför allt imponerad av att Paul Sereno ”kom fram till hur dessa dinosaurier tuggade sin föda, vilket bidrar till att ge en förståelse av deras egendomliga kindtänder”.

Dessutom avslöjade undersökningen att den avancerade käkstrukturen hosP. africanus?var före sin tid, påpekar Paul Sereno. Den typen av strukturer utvecklades igen hos däggdjur flera miljoner år senare.

Om dinosaurien, som var stor som en tamkatt, hade levt i dag ”hade den varit ett trevligt husdjur, förutsatt att man kunde lära den att inte bitas”, säger han på skämt.

Läs också

Kanske är du intresserad av...