Nytt fynd: växt- och köttätande dinosaurie

En ny paleontologisk undersökning tyder på att de jättelika växtätande dinosaurier, som man antagit var fridfulla, även kan ha varit asätare och opportunister.

12 oktober 2010 av Brian Handwerk, National Geographic News

Upptäckten av Sarahsaurus aurifontanalis, som strövade omkring i Nordamerika för omkring 190 miljoner år sedan, tyder på att i varje fall vissa dinosaurier klarade sig mindre i kraft av dominerande beteende och mer med hjälp av opportunism och en god portion tur.

Ett ovanligt intakt Sarahsaurus-skelett, som hittats i Arizona i USA, visar att växtätaren, som levde i början av jura, med sin längd på 4,3 meter och sin vikt på 113 kilo var mindre än sina gigantiska sauropodsläktingar såsom Apatosaurus, som uppstod senare.

Liksom sauropoderna, som är det största djur som har levt på jorden, hade Sarahsaurus en lång hals och ett litet huvud. Den nyupptäckta varelsen kunde dock även visa upp starka tänder och en ovanlig, kloförsedd hand, som inte var större än en människohand, men som enligt paleontologer uppenbarligen var byggd för att ha en enorm kraft och styrka.

”De flesta antaganden går ut på att dessa djur var växtätare, men händerna och de mycket kraftiga klorna öppnar för nya spekulationer om vad de kan ha använt dem till”, säger Tim Rowe, som är paleontolog vid University of Texas i USA och som har lett undersökningen.

”När jag ser på tänderna tänker jag att de kan ha ätit vad de ville, och att de därför även kan ha varit asätare och inte renodlade växtätare.”

Gjorde massutplåning att dinosaurier gav sig ut på vandring?

Förutom sitt speciella utseende ger den nya arten stöd åt det nya antagandet att dinosaurier blev dominerande i Nordamerika genom att utnyttja de möjligheter som fanns, och inte nödvändigtvis genom att bekämpa sina konkurrenter med rå styrka.

Dinosaurier, däribland Sarahsaurus, anses generellt komma från Sydamerika, som då var en del av den uråldriga, södra superkontinenten Pangea. Hur och varför de erövrade resten av världen är dock mer diskutabelt.

Utifrån en åldersbestämning av ben från Sarahsaurus och två andra, tidigare beskrivna arter anser forskare att sauropodernas förfäder utvandrade till Nordamerika i flera omgångar efter att massutplåningen under trias-jura för 200 mijoner år sedan hade tagit död på dinosauriernas nordamerikanska konkurrenter.

”De invaderade inte bara stränderna”, konstaterar Tim Rowe.

”De var tvungna att vänta tills denna naturkatastrof hade tömt grannskapet. Så de var opportunister, inte totalt överlägsna erövrare. För mig handlar denna dramatiska historia om att komma på fötter igen efter en jättelik utplåning.”

Sarahsaurus-skelettet har även utlöst en ny analys av befintliga fossila fragment från andra arter, säger Tim Rowe.

Exempelvis hävdar forskarna nu att det inte fanns några sauropoder i Nordamerika före utplåningen under trias-jura, som utrotade över hälften av jordens arter.

Sarahsaurus fyller ut ”svart hål”

Paleontologen Mark Loewen från det naturhistoriska museet i Utah i USA, som inte har bidragit till de aktuella forskningsrönen, håller med om att undersökningen ger ytterligare stöd åt teorin om en senare spridning av sauropoder till Nordamerika.

Delar av teorin är inte helt nya, men det nya materialet stämmer med vad andra har sagt, tillägger han.

Mark Loewen säger dessutom att Sarahsaurus är en mycket viktig art, som bidrar till att fylla i stamträdet vid en tidpunkt och en plats som hittills har varit ganska tom.

”Vi har inga riktigt välkända förfäder till sauropoder från den formationen”, säger han.

”Det har i princip varit ett svart hål i vår kunskap om västra USA, vilket är en plats från vilken vi normalt vet mycket om dinosaurier.

”Jag tror att det här kommer att förändra hur vi ser på spridningen av sauropodernas förfäder, och hur de utvecklades över tid.”

Tog dinosauriernas tur slut?

Hans-Dieter Sues, en av undersökningens medförfattare, säger att ”det helt enkelt är underligt att vi tidigare har hittat massor av förfäder till sauropoder i Europa, Sydafrika, Sydamerika och till och med Grönland, men i Nordamerikas triaslager, där man annars har hittat otroligt många fossil, har man inte hittat ett enda ben eller en enda tand.”

”Det måste ha varit något som höll de här djuren borta”, säger Hans-Dieter Sues, som leder avdelningen för ryggradsdjurspaleontologi på USA:s naturhistoriska museum i Washington D.C.

”Tidigare har man ansett att dinosaurier var bättre än andra reptiler på att anpassa sig, men nu verkar det som om det snarare var en fråga om opportunism” – när konkurrerande arter utplånades, tillägger han.

Om utplåningen under trias-jura var till fördel för dinosaurier, fick dessa djur vad de tålde 135 miljoner år senare.

”Av skäl som vi inte känner, tycks dinosaurierna ha överlevt utplåningen i trias-jura utan förluster, medan en massa andra grupper dog ut”, säger Hans-Dieter Sues, vars undersökning publicerades den 6 oktober i internetutgåvan av Proceedings of the Royal Society B.

”Det är intressant, eftersom det för 65 miljoner år sedan var dinosauriernas tur att dö ut, och bara en dinosauriegrupp – fåglarna – överlevde.”

Läs också

Kanske är du intresserad av...