Berömmelsens konsekvenser

Relationen mellan clownfisken och dess goda vän havsanemonen har fascinerat akvarieentusiaster sedan 1970-talet, då bättre akvarier och filtrering samt effektivare transporter av fiskar gav hobbyn ett uppsving. En enskild fisk har dock aldrig upplevt en större popularitetsökning än clownfisken gjorde efter ”Hitta Nemo”. Inom akvariebranschen befarade man att filmen skulle ha en negativ inverkan, eftersom Nemo i filmen fångas i havet och hamnar i ett akvarium hos en tandläkare, och under resten av filmen försöker hans pappa rädda honom.

23 september 2010

Relationen mellan clownfisken och dess goda vän havsanemonen har fascinerat akvarieentusiaster sedan 1970-talet, då bättre akvarier och filtrering samt effektivare transporter av fiskar gav hobbyn ett uppsving. En enskild fisk har dock aldrig upplevt en större popularitetsökning än clownfisken gjorde efter ”Hitta Nemo”. Inom akvariebranschen befarade man att filmen skulle ha en negativ inverkan, eftersom Nemo i filmen fångas i havet och hamnar i ett akvarium hos en tandläkare, och under resten av filmen försöker hans pappa rädda honom. ”Effekten blev den motsatta”, säger Vince Rado på Oceans, Reefs and Aquariums (ORA) i Fort Pierce i Florida, där man föder upp och säljer akvariefiskar. ORA:s försäljning av arten Amphiprion ocellaris, som liknar Nemo, ökade med 25 procent.

För clownfisken själv har berömmelsen i och med ”Hitta Nemo” inte varit positiv. I regel är det nämligen billigare att fånga vilda clownfiskar än att föda upp dem, för det är svårt att få larverna att äta. Dessutom dröjer det minst åtta månader innan fiskarna är så stora att de kan säljas.

Med tiden har emellertid situationen för de vilda clownfiskarna förändrats. Stigande bränslepriser har gjort transporterna dyrare samtidigt som bestånden har krympt i storlek. Rovfisket och användningen av cyanid som bedövningsmedel när fiskarna fångas, skadar korallreven och dess invånare. I Filippinerna och Indonesien har clownfiskarna blivit avsevärt färre, vilket i sin tur har medfört att havsanemonerna blivit mer utsatta och sårbara. När reven bryts ner tillhör havsanemonerna, och clownfiskarna, det första som försvinner.

Förutom en ökad efterfrågan på clownfiskarna bidrog ”Hitta Nemo” till en explosion av antalet webbplatser och chattsidor om uppfödning av revfiskar i fångenskap. På ORA föder man upp tretton olika clownfiskarter samt exotiska, genmodifierade varianter som picassoclownfisken. Vince Rado säljer omkring 300000 clownfiskar om året. ”Det är hundratusentals fiskar som inte tas ur havet.” Trots den nedbrytning av korallreven som Gerald Allen har bevittnat under sin 40-åriga karriär finns det hopp för vissa områden. ”En del rev är i stort sett orörda och mår utmärkt.” Som konsult för frivilligorganisationen Conservation International inriktar han sig nu på att ”identifiera dessa områden och hjälpa till att bevara dem innan det är för sent”.

Succéfilmen ”Hitta Nemo” har möjligen haft en negativ inverkan på vissa vilda bestånd, men Andrew Stantons lilla filmkaraktär har även inneburit att det har uppkommit en helt ny grupp naturälskare som är angelägna om att bevara och skydda clownfiskarna och deras korallrev. ”Jag hoppas att filmen har satt fokus på problemet”, säger filmregissören. ”För jag vet att situationen är prekär.”

Läs också

Kanske är du intresserad av...