Liksom människorna i New York är myrorna en stor blandning av personligheter. Där finns den lilla ”tjuvmyran” (Solenopsis molesta) som – vilket namnet antyder – matar sina kolonier med stulen mat, och den smarta grästorvsmyran, som är extremt revirförsvarande, och som bor under betongen.
Mångfalden av myrarter överraskar de forskare som upptäckte de många myror som bor på vägarnas mittremsor i New York.
Även om de flesta av arterna ursprungligen kommer från Nordamerika, så har forskarlaget också observerat främmande arter, som lever i fredlig samexistens med de lokala myrorna. De har sannolikt färdats till New York via jord från krukväxter eller i träflis.
Den giftiga asiatiska arten Pachycondyla chinensis har till exempel aldrig observerats norr om delstaten Virginia.
Inte alla främmande arter är skadliga för de ursprungliga arterna. ”Tvärtemot”, säger forskningsledaren Marko Pećarević i ett mejl. Han är ekolog vid Columbia University. ”Ge dem tillräckligt med tid – århundraden eller årtusenden – så har de en tendens att bidra till de ursprungliga arternas variation”.
”Problemet är att en av hundra är en invasiv art, som kan skada omgivningen svårt, ofta genom att ändra på livsvillkoren och/eller direkt döda andra arter”, tillägger han.
Trots denna stora diversitet är Manhattan för myrorna mer en blandskål än en smältdegel, skriver författarna i undersökningen. Den publicerades den 5 oktober i tidskriften PLoS One.
”Medan vi människor alla tillhör samma art, och därför kan reproducera oss själva och ”smälta samman” våra förfäders skillnader till den vackra sammansmältning som New York består av, så är de myror som lever på gatorna i New York City olika arter, och de kan inte para sig med varandra utan bara blandas med varandra och leva ihop”, säger Pećarević.
Pećarević och hans kollegor fångade myror på 44 mittremsor längs Broadway, Park Avenue och West Side Highway på Manhattan under sommaren 2006.
På alla mittremsorna fanns det någon form av växtlighet, allt från de välskötta gräsmattorna på Park Avenue till områdena med träd längs Broadway.
Tidigare undersökningar av djurliv i stadsområden har primärt fokuserat på områden som liknar naturen, till exempel trädgårdar, så observationer av mittremsor eller liknande områden kan avslöja okända biotoper för djur, står det i undersökningen.
De större mittremsorna är förutsägbart nog hemvist för flera arter, siger Pećarević. Vissa arter, som grästorvsmyran föredrar mittremsor som är gjorda av betong eller asfalt.
Enligt undersökningen tycker andra arter som den asiatiska Nylanderia flavipes om områden med många träd.
Andra myrarter lever under marken, bland andra hedjordmyran, som har ”besättningar” med löss, på samma sätt som människor har boskapsbesättningar.
Pećarević sade att framtida studier, som samlar in myror från träd, kanske kan avslöja ännu fler arter i New York City. Han uppskattar att det kan finnas cirka 30 olika arter.
Chefen för Urban Wildlife Institute i Chicagos Lincoln Park Zoo, Eric Lonsdorf, säger att han är överraskad av hur många arter som upptäckts på så små områden. Lonsdorf är även fascinerad av myrornas förmåga att anpassa sig till livet i staden. Undersökningen hänvisar till tidigare studier av arten Tapinoma sessile, som bor i städer, och som har etablerat större kolonier med flera drottningar.
Lonsdorf tillägger att utforskningen av ”stadsmiljön som ett specifikt habitat för djur, snarare än universellt olämpat för djur, är en förändring av vårt tankesätt”.
Den nya kunskapen är en påminnelse om att stadslevande människor fortfarande vet väldigt lite om de små naturområden som de går förbi varje dag – trots att allt fler människor flyttar till New York och andra städer, står det i undersökningen.
Lonsdorf säger att upptäckten av så många olika myror i en stad med åtta miljoner människor är ”ytterligare att bevis för hur lite vi vet om hur djur betraktar urbana områden som sin hemvist".
Forskningsledaren Pećarević säger att djuren i staden ”utför arbete som gör våra liv behagligare, till exempel genom att avlägsna avfall, sprida växtfrön och pollinera blommor, för att bara nämna några exempel”.
Han föreslår att nästa gång du är i en innerstad, så ”ta några minuter och sätt dig på en bänk och titta på myrorna, som går fram och tillbaka”.
”Det finns en helt ny värld att upptäcka därute.”

En myra går på asfalten vid sin koloni i Italien. Foto: Daniele La Monaca, Reuters
Se här vad du kan läsa om i det senaste numret av National Geographic.
Se denna fantastiska time lapse-video från Yosemite National Park i USA.
Vinn VIP-biljetter till invigningen av Steve McCurrys utställning i Köpenhamn.
Historien har många exempel på att även stora män och kvinnor kan bli förbisedda.
Teckna en prenumeration och få koll på antingen vädret, vägen eller köket. Du får National Geographic i ett halvår + en väderstation, ett GPS-ur eller knivset.