2. Fascinationen inför mammutbetar

Mammutbetar bringade oturHandeln med mammutelfenben existerade knappt när Karl Gorochov föddes i Nordsibirien 1966. Han minns att han som barn såg ruttnande betar längs Janas stränder vid fiskebyn Ust-Jansk, där han bor. Det var emellertid inte tillåtet att bedriva affärsverksamhet i Sovjetunionen och många i trakten trodde dessutom att det förde otur med sig att röra vid betarna. Vissa trodde att de kom från enorma, mullvadsliknande varelser som bodde långt nere i marken under permafrosten.Gorokhov fascinerad av mammutbetar

6 juni 2013

Mammutbetar bringade otur

Handeln med mammutelfenben existerade knappt när Karl Gorochov föddes i Nordsibirien 1966. Han minns att han som barn såg ruttnande betar längs Janas stränder vid fiskebyn Ust-Jansk, där han bor. Det var emellertid inte tillåtet att bedriva affärsverksamhet i Sovjetunionen och många i trakten trodde dessutom att det förde otur med sig att röra vid betarna. Vissa trodde att de kom från enorma, mullvadsliknande varelser som bodde långt nere i marken under permafrosten.

Gorokhov fascinerad av mammutbetar

Karl Gorochov fascinerades dock av de gamla betarna. Han växte upp i det som på den tiden kallades Jakutien och som i dag heter Sacha, en autonom republik i Ryska federationen. Det är en resursrik region stor som Indien med nästan en miljon invånare. Under sin uppväxt hörde Karl Gorochov många berättelser om att jordens skapare frös så mycket när han flög över området att han tappade en massa skatter: guld, silver, diamanter och olja.

Lärare inspirerade Gorokhov att leta betar

Det var emellertid hans skollärares berättelser ur verkliga livet om 1600-talspionjärer som handlade med mammutbetar som verkligen grep honom. Flera år senare fann han på biblioteket böcker med bilder av upptäcktsresande från tidigt 1900-tal, skäggiga män på Kotelnyj som såg små ut intill mammutbetarna.

Deras båtar såg ut att jämra sig under vikten av de väldiga staplarna av elfenben. ”Jag funderade alltid på om det kanske fanns fler betar där ute”, säger Karl Gorochov.

Ingen, inte ens Karl Gorochov, hade kunnat förutse att mammutbetar skulle bli den ekonomiska räddningen för ett område som i stort sett övergavs när de sovjetiska gruvorna och fabrikerna lades ner. (Antalet invånare i distriktet Ust-Janskij i Sacha, ett tundraområde stort som halva Norrland, har under de senaste 50 åren sjunkit från 80000 till 8 000.) Nu har hundratals, om inte tusentals män från Sacha blivit betjägare. De följer i sina förfäders spår, uthärdar samma obarmhärtiga klimat och jagar samma stora, förhistoriska djur.

Läs också

Kanske är du intresserad av...