Irene sprider förödelse i USA

Som det ser ut just nu är förödelsen efter orkanen Irene inte så hemsk som man fruktat, men faktum är att stormen var mycket mer förödande än den borde ha varit, säger experter.

Trots sjunkande vindhastigheter sammanföll Irene med en sällsynt kombination av meteorologiska faktorer, och det gjorde att stormen bredde ut sig mer och varade längre än förväntat och drog ett oväntat brett och långt spår av förstörelse efter sig.

Orkaners hjärteblod

När orkanen Irene förra veckan passerade ögruppen Bahamas möttes den av ett lågtryck, och det fick luften att stiga. I detta fall var luften varm och fuktig, vilket är orkaners hjärteblod.

Över ögruppen nådde Irenes vindbyar upp på 185 kilometer i timmen, vilket gjorde den till en kategori 3-orkan.

Meteorologer fruktade förra veckan att Irene skulle ha lika höga vindhastigheter, när den under helgen nådde det amerikanska fastlandet vid delstaten North Carolina.

När Irene närmade sig delstaten stötte stormen dock på en torr, orkandämpande luftmassa, som strömmade ut från kusten. Snabbt bromsades Irene till kategori 1-hastigheter, och när den nådde land, var det med vindbyar på omkring 137 kilometer i timmen.

Den torra luften fick emellertid också Irene att breda ut sig, så trots att dess vindar hade mojnat något, påverkade den ett betydligt större område.

Orkan + fullmåne = springflod

På grund av tidpunkten förstärkte orkanen Irene stormfloder på delar av östkusten.

Vid nymåne och fullmåne står solen, jorden och månen på rad, och solen och månen förstärker varandras gravitationella påverkan på jorden. Resultatet är kraftigare variationer i tidvattnet. Vid ebb är vattennivån lägre än normalt, och vid flod är den högre.

Till följd av dessa så kallade springfloder riskerar varje stad som orkanen passerar vid någon av dygnets två högvattentidpunkter att utsättas för kraftiga översvämningar på grund av springflod.