Våldtäkt används som vapen

Byn Shasha i östra Kongo-Kinshasa har blivit en ohygglig korsväg mot provinsen Norra Kivu för väpnade grupper på jakt efter jord, mineral – och hämnd. I stort sett alla större tenn-, coltan-, och guldgruvor i östra Kongo-Kinshasa står under bandens kontroll. De består av paramilitära hutuer och tutsier, Mai-Mai-miliser och soldater från landets armé, som passerar genom Shasha i en strid ström av våld och förödelse.

14 november 2011

Byn Shasha i östra Kongo-Kinshasa har blivit en ohygglig korsväg mot provinsen Norra Kivu för väpnade grupper på jakt efter jord, mineral – och hämnd. I stort sett alla större tenn-, coltan-, och guldgruvor i östra Kongo-Kinshasa står under bandens kontroll. De består av paramilitära hutuer och tutsier, Mai-Mai-miliser och soldater från landets armé, som passerar genom Shasha i en strid ström av våld och förödelse.

En kvinna som heter Faida gråter stilla när hon berättar vad som hände för ett år sedan. Hon är liten och späd och hennes ögon är trötta. Hennes röst är inte mycket mer än en viskning. I händerna håller hon ett brev från sin man där han har skrivit att han vill att hon lämnar deras hem, eftersom han är rädd att våldtäktsmännen har smittat henne med HIV.

Den där ödesdigra dagen gick Faida längs samma väg som hon alltid tog efter arbetet på jordnötsfälten. Hon var på väg till marknaden i Minova med jordnötterna på ryggen, en vandring som tog en och en halv timme. Sedan skulle hon återvända hem med ved. Faida var 32 år gammal, gift och hade sex barn. I 16 år hade hon följt samma rutin. Hon trodde inte att någon skulle ge sig på en kvinna mitt på ljusa dagen.

De tre männen var huturebeller. Hon försökte fly, men jordnötterna var tunga. Männen sa att hon fick välja mellan att leva och dö. Sedan släpade de ut henne på en äng. Efter det förlorade hon medvetandet.

I dag bor Faida och hennes barn hos några grannar. Hon klarar inte av att arbeta och hennes man har en ny fru. Hennes fysiska skador är omfattande. ”Jag lider verkligen”, säger hon. ”Snälla, hjälp mig med medicin. Jag ber dig.”

Våld och massvåldtäkter

Shasha har omkring 10000 invånare, dubbelt så många som år 1994. Staden delar sin historia med många andra i östra Kongo-Kinshasa. Sedan forntiden har Shasha varit ett fäste för hundefolket, men på 1930-talet kom hutuerna. De hämtades hit av belgarna, som behövde arbetskraft på sina plantager.

Senare, strax efter 1994 års folkmord, kom ytterligare några tusen hutuflyktingar. Kampen om jorden avgjordes ofta med vapen. De stora mineralfyndigheterna gjorde bara saken värre. Brist och överflöd går hand i hand i det här området och ger upphov till såväl missnöje som girighet. Alltihop ger en ond cirkel av våld mot oskyldiga människor.

Omkring 200000 kvinnor våldtogs i Kongo-Kinshasa mellan åren 1996 och 2008. Bara år 2009 våldtogs över 8000 kvinnor i de östra provinserna Norra Kivu och Södra Kivu. Den internationella uppmärksamhet som följde på USA:s utrikesminister Hillary Clintons besök i området år 2009 har inte förändrat någonting.

Liksom hutuförespråkarna i Rwanda som 1994 försökte utrota tutsierna genom att mörda kvinnor och barn är inkräktarna i Shasha som värmesökande missiler riktade mot stadens kvinnor. ”På grund av stadens geografiska placering är Shasha värst utsatt i det här området när det gäller massvåldtäkter”, säger kvinnosakskämpen Marie Gorette. ”De använder våldtäkt som ett vapen för att förstöra en hel generation.”

Läs också

Kanske är du intresserad av...