DNA-analyser avslöjar familjemönstret

När väl mumiernas DNA var isolerat, var det ganska enkelt att jämföra Y-kromosomerna hos Amenhotep III, mumien från KV55 och Tut­ankh­amun och konstatera att de faktiskt var släkt­.

16 september 2010

När väl mumiernas DNA var isolerat, var det ganska enkelt att jämföra Y-kromosomerna hos Amenhotep III, mumien från KV55 och Tutankhamun och konstatera att de faktiskt var släkt.

(Besläktade män har samma DNA-mönster i sin Y-kromosom, eftersom denna del av mannens genom nedärvs direkt från pappan.) Det krävdes dock en mer avancerad typ av genetiskt fingeravtryck för att avkoda exakt hur de var släkt med varandra. Längs kromosomerna i vårt genom finns det vissa kända områden i vilka bokstäverna i DNA-mönstret – de A, T, G och C som vår genetiska kod är skriven med – varierar mycket från person till person. Dessa variationer blir till olika antal upprepade sekvenser av samma bokstäver. Medan en person kanske har en bokstavssekvens som upprepas till exempel tio gånger, kan en annan, icke besläktad person ha samma sekvens 15 gånger, en tredje 20 gånger och så vidare. Om tio av dessa ytterst varierande områden stämmer överens i två olika DNA-prover, konstaterar den amerikanska federala polisen FBI att DNA:et kommer från en och samma person.

När det inte gäller att klara upp brott utan om att återförena familjemedlemmar, som skildes åt för 3300 år sedan, är kraven inte riktigt lika höga. Vi kunde nöja oss med att jämföra åtta av dessa varierande områden för att med en sannolikhet på över 99,99 procent slå fast att Amenhotep III var far till mumien i KV55, som i sin tur var far till Tutankhamun.

Nu visste vi att vi hade hittat Tutankhamuns far – men vi visste fortfarande inte säkert vem han var. Våra huvudmisstänkta var Akhenaton och Smenkhare. Graven KV55 innehöll mängder av saker som man anser att Tutankhamun förde med sig till Thebe från Amarna, där Akhenaton (och kanske även Smenkhare) hade begravits. Trots att kistans samtliga kartuscher – ovala ramar med faraons namn – hade huggits bort, fanns det på kistan fortfarande epitet som förknippas enbart med Akhenaton. Allt pekade emellertid inte på Akhenaton. De flesta rättsmedicinska analyser hade tidigare konstaterat att kvarlevorna inuti kistan hade tillhört en man som inte blev mer än 25 år gammal – alldeles för ung för att vara Akhenaton, som såvitt man vet fick två döttrar, innan han inledde sin 17 år långa regeringstid. De flesta forskare har därför ansett att mumien måste vara den gåtfulle faraon Smenkhare.

Ett nytt vittne kallades in för att hjälpa till att lösa mysteriet. Mumien av den så kallade ”äldre damen” (KV35EL) är vacker även i döden med långt, rödaktigt hår, som faller ned över axlarna. Ett hårstrå hade tidigare matchats med en hårlock, som hade begravits i den innersta av några miniatyrkistor i Tutankhamuns grav. Miniatyrkistan bar inskriptionen drottning Teje – Amenhotep III:s hustru och Akhenatons mor. Genom att jämföra DNA från ”äldre damen” med DNA från mumierna av Tejes föräldrar, som vi känner, Yuya och Tuyu, kunde vi bekräfta att ”äldre damen” faktiskt var Teje. Nu kunde hon vittna om huruvida KV55-mumien verkligen var hennes son.

Till vår stora glädje bekräftade deras DNA släktskapet. Nya skanningar av mumien från KV55 avslöjade också en åldersbetingad nedbrytning av ryggraden och artrit i knäna och benen. Det såg ut som om han dött i en ålder av 40 snarare än 25, som man trodde från början. När denna åldersskillnad konstaterats kunde vi dra slutsatsen att KV55-mumien, som är son till Amenhotep III och Teje samt far till Tutankhamun, med största sannolikhet är Akhenaton. (Eftersom vi vet så lite om Smenkhare, kan vi dock inte utesluta honom helt.)

Vår nya skanning av mumierna tog även död på föreställningen om att familjen led av en ärftlig sjukdom, såsom Marfans syndrom, som skulle kunna förklara de smala ansiktena och de feminina drag som syns i konsten från Amarnaperioden. Sådana sjukdomar fanns det inga spår av. De androgyna avbildningarna av Akhenaton måste i stället vara en stilistisk avspegling av hans identifikation med guden Aton, som var både manlig och kvinnlig och källa till allt liv.

Och Tutankhamuns mor? Till vår stora överraskning stämde DNA:et från den så kallade ”yngre damen” (KV35YL), som låg bredvid Teje i sidokammaren i KV35, överens med den unge kungens. Ännu en överraskning var att hennes DNA visade att hon var barn till Amenhotep III och Teje liksom Akhenaton. Alltså fick Akhenaton tillsammans med sin egen syster en son – som sedermera blev faraon Tutankhamun.

Efter den upptäckten vet vi nu att det är osannolikt att det var en av Akhenatons kända fruar, Nefertiti eller Kiya, som var mor till Tutankhamun, eftersom ingenting i de historiska källorna tyder på att någon av dem skulle vara helsystrar till honom. Vi känner till namnen på fem döttrar till Amenhotep III och Teje, men vi får nog aldrig veta vem av Akhenatons systrar som födde hans son. För mig är det dock mindre viktigt att känna till hennes namn än att känna till hennes förhållande till sin bror. Incest var inte ovanligt bland de kungliga i det gamla Egypten, men i detta fall tror jag att det var orsaken till deras sons tidiga död.

Läs också

Kanske är du intresserad av...