Islänningar har indianskt blod i ådrorna

Genom att analysera en typ av DNA som nedärvs enbart från mor till barn, har forskare hittat över 80 nu levande islänningar med en genetisk variation som motsvarar den som mest förekommer hos nordamerikanska indianer Detta avtryck i de isländska arvsanlagen sattes troligen omkring år 1000, då det första vikinga-indianbarnet föddes, menar undersökningens upphovsmän.

Historiska källor och arkeologiskt material visar att isländska vikingar nådde Grönland strax före år 1000 och raskt fortsatte till dagens Kanada. Islänningarna grundade till och med en by i Newfoundland, även om den inte existerade i mer än ett decennium eller däromkring.

Teorin att en nordamerikansk indiankvinna under denna period seglade från Nordamerika till Island, erbjuder den bästa förklaringen på islänningarnas genvariant, säger forskarlaget. ”Vi vet att vikingar seglade till Amerika”, säger Agnar Helgason från deCODE Genetics och Islands universitet, som har gjort undersökningen tillsammans med sin student Sigrídur Ebenesersdóttir och andra kollegor. ”Så man kan anta … att de träffade människor och att det slutade med att de tog med sig minst en kvinna hem”.

”Även om det är både intressant och överraskande, så är det inte särskilt osannolikt”, tillägger Agnar Helgason. ”De alternativa förklaringarna är i mitt tycke mindre sannolika”. En sådan förklaring är teorin att det genetiska draget kanske existerar oberoende och oupptäckt hos ett fåtal européer.

Undersökningens upphovsmän medger dock att frågan är långtifrån avslutad. Genetikern Ripan Malhi vid University of Illinois i USA, som är expert på etniska DNA-skillnader, och som inte har medverkat i projektet, håller med om att rapporten innehåller ”starka genetiska vittnesbörd om precolumbiansk kontakt mellan folk på Island och nordamerikanska indianer.”