Karta i världsklass

National Geographics kartor betraktas som några av de bästa som finns. De betagande och detaljerade kartorna bjuder in hela världen på väggarna i privata hem, klassrum och presidentkontor. Bakom varje karta ligger ett landskap av engagemang och historia. Den fina världskartan har tagits fram med hjälp av den senaste tekniken och med otrolig hänsyn till detaljer, vilket kännetecknar alla National Geographics kartor. I kartans hörn finns mindre kartor, som visar vegetation, användning av mark och befolkningstäthet i de olika delarna av världen.

NG:s världskarta tillämpar den så kallade Winkel tripelprojektionen, som reducerar ­förvrängningen av landområdena nära polerna – vilket är kartografers ständigt återkommande problem: hur återger man jordens klotrunda form på ett platt pappersark? Det enda sättet att återge jordens form korrekt på är med en glob – då är storleksförhållandet det enda som förändras. Det relativa avståndet mellan punkter, vinklar, former och arealer kan alla återges utan förvrängning på en glob.

På grund av globens form kan hela jordklotet dock inte ses på en gång – och den är inte heller särskilt praktisk att mäta på, arkivera eller ha med i fickan. Då är platta kartor lämpligare. Samtliga sätt att framställa jorden på i platt version ger dock förvrängningar. Kartografer kan utnyttja otaliga metoder för att kringgå detta problem, men det är oundvikligt att kontinenter och oceaner dras ut, pressas ihop eller kapas. För att minimera denna förvrängning kan kartografer nöja sig med att undersöka sektioner av jordklotet. På så sätt projiceras de delar man kartlägger mer naturtroget på papper.

Åtskilliga medarbetare från NG:s kartavdelning i Washington har deltagit i framställningen av den nya världskartan. Bland annat en designer, en produktionskartograf, en GIS (geografiskt informationssystem)-kartograf och en kart­redaktör. På den svenska redaktionen har kartan ytterligare bearbetats, och mycket möda har lagts på att översätta namn på städer, floder, öar med mera enligt gängse praxis.

Kartor har alltid varit en hjärtesak för National Geographic Society, som i nästan ett århundrade har berättat världens historia genom kartor. NG:s kartor är respekterade och uppskattade, eftersom de representerar något av det mest precisa, tidsenliga och ambitiösa kartografiska material som finns. National Geographic Society var bara 27 år gammalt, då sällskapet år 1915 grundade sin egen kartografiska avdelning, och sedan dess har avdelningen stått bakom ett oerhört stort antal kartsidor och kartbilagor till tidskriften, atlas, glober, väggkartor och resekartor – allt producerat med blick för detaljerad exakthet, teknisk överlägsenhet och ett visuellt tilltalande utseende.

År 1998 delade National Geographic Society ut 110000 världskartor till skolor i USA och Kanada. Med på baksidan av den uppdaterade politiska kartan var NG:s första satellitkarta över världen, som visade molnfria kontinenter och oceaner med fotografisk precision. Sådana tekniska hjälpmedel fanns inte, när kartavdelningens första karta Den västliga krigsskådeplatsen, skapades 1918. Kartan var omsorgsfullt ritad med bläck och visade de befästa byarna i Frankrike och Belgien under första världskrigets sista faser.

Under andra världskriget försåg National Geographic Society USA:s och de allierades styrkor med över en miljon kartor, och var till stor hjälp vid planläggningen av militära aktioner. Dessutom publicerade tidskriften nästan varje månad en ny politisk karta över Europa, efterhand som krigets olika slagfält flyttade sig (fortsätter) och nya gränser uppstod.

Även i de översta kretsarna spelade NG:s kartor en viktig roll. Två veckor efter angreppet på Pearl Harbor 1941 skickades en av USA:s president Franklin D. Roosevelts sekreterare till National Geographic Societys huvudkontor ett par kvarter från Vita huset i Washington, för presidenten saknade en karta som var detaljerad nog att visa en stad nära Singapore, som angreps av Japan. Senare samma eftermiddag dristade tidskriftens chefredaktör Gilbert H. Grosvenor sig att skicka ett helt kartskåp fyllt med National Geographics kartor monterade på rullar till presidenten i Vita huset. Inom en timme hade Roosevelt fått kartskåpet uppskruvat på väggen och kunde nu – precis som i ett klassrum, men sittande vid sitt skrivbord – dra ned vilken del av världen som helst och studera den.

Det blev början på en tradition, som innebär att varje ny president i Vita huset får ett upp­daterat kartskåp med kartrullar från National Geographic. I juni 2009 fick president Barack Obama sålunda sitt kartskåp, som även innehåller en inramad planschversion av den världskarta som följer med i det här numret, och som nu pryder sin plats på väggen i Ovala rummet, där det även kommer till praktisk användning.