Höll neandertalare stånd högt uppe i norr?

En förhistorisk ”verktygslåda” tyder på att neandertalarna överlevde längre än man antagit och längre norrut på en subarktisk tillflyktsort, hävdar en ny undersökning.

7 juni 2011 av John Roach, National Geographic News

En grupp hårdföra neandertalare höll möjligen stånd å sin arts vägnar i en avsides belägen del av subarktiska Ryssland. Det tyder fyndet av en förhistorisk ”verktygslåda” på.

Området i Uralbergen är ”en av de sista tillflyktsorterna för neandertalarna, och det vore i så fall mycket spännande”, säger Ludovic Slimak, som är arkeolog vid Université de Toulouse le Mirail i Frankrike och som har lett undersökningen.

Neandertalarna var dominerande i Europa i omkring 200000 år, tills moderna människor började invadera regionen för omkring 45000 år sedan. De båda människoarterna samsades sannolikt om platsen under en tid, men det är en gåta vad som skedde under den perioden, hur länge den varade, och varför Homo sapiens fick övertaget.

Iberiska halvön har hittills betraktats som sista fästet

Tidigare arkeologiska vittnesbörd har pekat på Iberiska halvön, där dagens Spanien, Portugal och Gibraltar ligger, som det sista kända fästet för neandertalarna.

Det var i randområden som Iberiska halvön och kanske nordvästra Europa som neandertalarna överlevde längst som självständiga befolkningsgrupper. Det säger Erik Trinkaus, som är neandertalexpert vid Washington University i USA och som inte har medverkat i den nya undersökningen.

Fyndet av flera hundra stenredskap i ryska Bizovaja, som ligger på samma kalla breddgrad som Island, kan emellertid betyda att man måste rita en ny karta över neandertalarnas utbredning i Europa.

Mammutben bland redskapen

Dateringen av ben från slaktade mammutar och sandkorn, som omgav redskapen, indikerar att bosättningen senast var bebodd för cirka 33000 år sedan. Båda typerna av föremål daterades med hjälp av kol 14-metoden och optiskt stimulerad luminescens (OSL), en teknik som kan användas för att avgöra när ett material senast utsattes för solljus.

För 33000 år sedan var i stort sett alla neandertalare enligt de gängse teorierna utdöda. Redskapen från Bizovaja motsvarar dock dem som tillverkades och användes av många neandertalare, en karakteristisk uppsättning verktyg bestående av skrapor och knivar, som tillverkades genom att stenar slogs mot varandra, en så kallad moustérienteknik.

Inget bergfast bevis för neandertalare

Även om redskapen är typiska för neandertalare, ger de inget slutgiltigt svar på vem som bodde i Bizovaja för 33000 år sedan. Man har inte hittat rester av neandertalare eller andra människor omkring Bizovaja, trots att platsen har grävts ut sedan 1960-talet.

Undersökningens ledare, Ludovic Slimak, understryker dock att man i Europa hittat redskap av denna typ enbart på neandertalfyndplatser och aldrig från en så sen tidsperiod.

”Vad vi hittar från denna period på andra ställen i Europa?” Samhällen av moderna människor, inga moustérienredskap, svarar han.

Ludovic Slimak tillägger att om det rör sig om en neandertalbosättning, så är det anmärkningsvärt inte enbart på grund av den sena datering utan även på grund av läget cirka hundra mil norr om det allmänt erkända utbredningsområdet för neandertalare.

Enligt den nya undersökningen hade neandertalarna i Bizovaja hittat ett sätt att klara det obarmhärtigt kalla klimatet på.

”Människorna från denna kultur och med dessa redskap levde i de arktiska områdena under en period då det var mycket, mycket kallt i hela Europa”, säger han.

Trots det ett spännande fynd

Redskapen för sig kan inte tas som ett slutgiltigt bevis för att de användes av neandertalare och inte av Homo sapiens, påpekar Erik Trinkaus vid Washington University.

”Som författarna själva påpekar måste man vara mycket försiktig med att sluta sig till mänskliga biologiska former utifrån redskapsteknologi, i synnerhet i perioden omkring övergången till moderna människor”, säger Erik Trinkaus.

Han säger att man till exempel vet att tidiga moderna människor har använt redskap som liknar neandertalares i sydvästra Asien, så fyndet av dem är inte ett bevis för att bosättningen har bebotts av neandertalare.

Även om det visar sig att redskapen i Bizovaja har tillverkats av moderna människor är det ändå ett spännande fynd, säger Ludovic Slimak. Det skulle i så fall vara det första tecknet på att Homo sapiens i Europa förde vidare en neandertalteknologi, efter att neandertalarna hade försvunnit.

Oavsett vem som gjorde redskapen, och när de gjordes, är en sak säker: det råder fortfarande mycket oklarhet omkring människans härstamning, och det kommer att fortsätta under lång tid framöver.

För det första, säger Ludovic Slimak, ”är en stor del av Eurasien fortfarande i stort sett okänd eller känd bara tack vare mycket få forskares insats”, när det handlar om de mänskliga ursprungsarterna.

”Vi ska inte bli överraskade om vi får några vetenskapliga överraskningar under den närmaste framtiden.”

Undersökningen av neandertalredskapen publicerades i fredags i tidskriften Science.

Läs också

Kanske är du intresserad av...