Släkting till ”Lucy” överraskar

Upptäckten av ett 3,6 miljoner år gammalt skelett tyder på att människan började gå upprätt tidigare än vi trott.

1 juli 2010 av Ker Than, National Geographic News

En nyupptäckt manlig släkting till den mänskliga förfadern ”Lucy” ser ut att ha tillbringat mer tid med att gå på marken än med att klättra i träd, och det ger enligt en ny undersökning stöd åt teorin om att upprätt gång utvecklades tidigare än man antagit.

Lucy – ett 3,2 miljoner år gammalt skelett som hittades 1974 – är en Australopithecus afarensis, en art som forskare anser är en tidig, direkt förfader till dagens människa.

På grund av Lucys klena kroppsbyggnad och en uppskattad längd på 1,1 meter har man ansett att hon inte var fullständigt anpassad till upprätt, mänsklig gång.

Fyndet av den 3,6 miljoner år gamla hannen ruckar emellertid på den teorin, säger Yohannes Haile-Selassie, som är chef för avdelningen för fysisk antropologi på det naturhistoriska museet i Cleveland i USA och en av männen bakom undersökningen.

”Till följd av denna upptäckt kan vi nu med ganska stor säkerhet säga att ’Lucy’ och hennes släktingar var nästan lika bra på att gå på två ben som vi är, och att förlängningen av våra ben inträffade tidigare i vår utveckling än man har trott”, säger Yohannes Haile-Selassie.

Fossilet av ”den store mannen” A. afarensis liknar människan

Forskare har gett det nya fossilet av A. afarensis smeknamnet ”Kadanuumuu”, som betyder ”stor man” på afarspråket i centrala Etiopien, där fossilet hittades 2005. Namnet syftar på fossilets längd, som forskare bedömer är mellan 1,5 och 1,8 meter.

Förutom att det nya fossilet är mycket större än Lucy har det ett mer intakt skulderblad än man tidigare har sett. Även en större del av bröstkorgen och bitar av bäckenet har bevarats, och det kastar nytt ljus över hur A. afarensis rörde sig.

Kadanuumuus skelett påminner förvånansvärt mycket om nutida människors, säger Yohannes Haile-Selassie i en intervju. Det stöder nya forskningsresultat, som tyder på att schimpanser inte är några bra modeller för studiet av våra tidiga mänskliga förfäder, tillägger han.

Som exempel framhåller forskarlaget Kadanuumuus skulderblad, scapula, som är mycket mindre apaktigt än man har sett på den lilla biten skulderblad från Lucy.

”Hittills har de flesta forskare utgått från att våra förfäders skulderblad mer liknade schimpansers”, säger Yohannes Haile-Selassie.

Utifrån sin preliminära analys av hanfossilets scapula konstaterar forskarna att A. afarensis varken var bättre eller sämre på att klättra i träd än dagens människor.

”Dess anatomi visar att den inte primärt har klättrat i träd, som en del personer har hävdat”, säger Yohannes Haile-Selassie.

Den människolika fysiken stöder andra upptäckter, som pekar på att upprätt gång uppstod mycket tidigt i människans utvecklingshistoria.

År 2009 publicerade forskare fyndet av ”Ardipithecus ramidus” eller ”Ardi” – en 4,4 miljoner år gammal hona, som en del forskare anser är en förfader till A. afarensis.

Ardis skelett avslöjar att hon redan kunde gå – om än klumpigt – på marken och troligen tillbringade bara en del av tiden i träden.

Nyupptäckt skelett bättre på att gå på två ben

Kadanuumuus skelett tyder på att A. afarensis klättrade ännu mindre i träd och var bättre än Ardi på att gå på två ben.

Ardi ”hade börjat gå på två ben, men hade helt klart fortfarande en fot uppe i träden”, säger Scott Simpson, som är paleoantropolog vid Case Western Reserve University i Cleveland i USA och som var med och upptäckte Ardi.

Det nya fossilet av A. afarensis visar ”att vid den tidpunkt då vi når fram till A. afarensis lever vi kanske fortfarande i träden. Men det som vi gör på marken är så viktigt för vår överlevnad att vi har omstrukturerat hela vår skelettmuskulatur för att gå upprätt på marken”, säger Scott Simpson, som inte har medverkat i den nya undersökningen.

Hos Kadanuumuu ser vissa av benmusklerna ut att ha fäst vid bäckenet på samma sätt som hos människor. Det har gjort att A. afarensis kunnat balansera på en fot, vilket är en nödvändig förutsättning för att kunna gå som en människa.

”Denna individ kunde faktiskt stå på ett ben och hålla balansen. Det är något som schimpanser inte kan”, säger Yohannes Haile-Selassie, vars forskningsresultat publiceras denna vecka i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Var nytt skelett inte en släkting till Lucy?

Zeresenay Alemseged, som är antropolog vid California Academy of Sciences i San Francisco i USA håller inte med.

Zeresenay Alemseged är mannen som fann det 3,3 miljoner år gamla A. afarensis-barnet Selam, som har kallats ”Lucys baby”, trots att det inte är någon direkt avkomma. Skulderbladet från detta barn var mer likt en gorillas än en människas, säger Zeresenay Alemseged. Det indikerar att arten fortfarande tillbringade en väsentlig del av sin tid i träden.

Ett liv i träden kan ha varit praktiskt för tidiga arter av Australopithecus, däribland A. afarensis, när de skulle bygga bon och undvika rovdjur, säger Zeresenay Alemseged.

Zeresenay Alemseged ifrågasätter också om det nya fossilet verkligen tillhör A. afarensis. ”Alla kranie- och tanddelar saknas, och därför finns det inget entydigt bevis för att det tillhör A. afarensis och inte någon annan känd art från samma period, såsom Kenyanthropus platyops eller A. anamensis”, säger han.

Kadanuumuu har inga bevarade delar av kraniet eller tänderna, som är avgörande för att göra en säker artbestämning, säger han.

Läs också

Kanske är du intresserad av...