Tog vulkaner död på neandertalarna?

Den moderna människan kan ha undgått utplåning tack vare sina artfränder på avlägsna platser.

27 september 2010 av Ker Than, National Geographic News

Enligt en kontroversiell, ny teori kan katastrofala vulkanutbrott i Europa ha decimerat neandertalarna så kraftigt att de så småningom inte kunde överleva.

Den moderna människan klarade sig dock tack vare befolkningsgrupper i Afrika och Asien, som de kunde falla tillbaka på, säger forskare.

För omkring 40000 år sedan i dagens Italien och i Kaukasusbergen, som skär genom Europa och Asien, fick åtskilliga vulkaner utbrott kort tid efter varandra, visar en ny undersökning, som publiceras i oktobernumret av tidskriften Current Anthropology.

Det är sannolikt att utbrotten decimerade eller utplånade lokala grupper av neandertalare och indirekt påverkade befolkningsgrupper längre bort, konstaterar forskarlaget efter att ha analyserat pollen och aska från det berörda området.

Forskarna undersökte cirka 40000 år gamla lager med avlagringar i Mezmaiskajagrottan i Ryssland och fann att ju mer vulkanisk aska ett lager innehåller, desto mindre växtpollen innehåller det.

”Vi testade alla lagren på detta fingeravtryck av vulkanisk aska. De lager som var rikast på vulkanisk aska innehåller inget pollen från träd och mycket lite pollen från andra växttyper”, säger Naomi Cleghorn från forskarlaget. ”Det är bara ett sterilt lager.”

Förlusten av växter har lett till en nedgång i antalet växtätande däggdjur, vilket i sin tur har påverkat neandertalarna, som jagade stora däggdjur för att få föda.

”Teorin om en miljömässig orsak till neandertalarnas utplåning har diskuterats tidigare i litteraturen. Nu försöker vi peka på en konkret mekanism”, säger Naomi Cleghorn, som är antropolog vid University of Texas i USA.

Andra teorier går ut på att den moderna människan genom konkurrens, krig eller korsning spelade en viktig roll för neandertalarnas försvinnande.

Om vulkanteorin visar sig stämma, var slutet betydligt mer tragiskt för neandertalarna: en långsam död i ett kallt och tröstlöst landskap utan några födokällor.

”Det är svårt att föreställa sig hur det har varit för de sista få grupperna att med åren se färre och färre andra grupper”, säger Naomi Cleghorn.

Läs också

Kanske är du intresserad av...