CO2-badkaret

Det är faktiskt väldigt enkelt: Så länge vi släpper ut mer koldioxid i atmosfären än som försvinner igen på naturlig väg, så kommer planeten att bli varmare. Det tar lång tid för den extra koldioxiden att rinna ut ur badkaret.

3 december 2009

Människan har en grundläggande brist som hämmar insatserna mot den globala uppvärmningen, säger John Sterman. Han syftar inte på girighet, egoism eller någon annan typ av last. Han avser en kognitiv begränsning, ”en viktig och genomgripande svårighet i människans sätt att tänka” som han har dokumenterat genom att testa studenter på MIT:s Sloan School of Management i USA. John Sterman, som undervisar i komplexa systems dynamik, säger att hans studenter, som i övrigt är både intelligenta och välutbildade, saknar en intuitiv förståelse för ett enkelt men viktigt system: badkaret.

Det gäller i synnerhet ett badkar där kranen rinner och avloppet är öppet. Vattennivån kan symbolisera många saker, mängden koldioxid i jordens atmosfär är bara en av dem; en persons midjemått, som brukar ha en tendens att växa, är en annan. I båda fallen faller nivån i badkaret (midjemåttet, mängden koldioxid) först när vattnet rinner ut genom avloppet snabbare än det rinner ur kranen.

Växter, hav och klippor dränerar atmosfären på kol, men som klimatologen David Archer förklarar i sin bok The Long Thaw är avloppen mycket långsamma. Det kommer att ta flera hundra år för dem att dränera merparten av den koldioxid som människan häller ner i karet och hundratusentals år att leda bort alltihop. Därför kommer det att krävas mycket stora minskningar av utsläppen från bilar, kraftverk och fabriker innan inflödet understiger utflödet.

Det är något som de flesta av John Stermans studenter inte förstod, i alla fall inte när problemet förklarades i normala klimatologiska termer. John Stermans resultat har bekräftats vid andra universitet: de flesta av studenterna trodde att det räcker att förhindra ökningen av koldioxidutsläppen för att få ner mängden koldioxid i atmosfären – som om en vattenkran som rinner konstant inte skulle få badkaret att svämma över med tiden. Om studenter vid MIT har svårt att greppa detta förhållande har förmodligen de flesta politiker och väljare det också. ”Det innebär att de tror att det är lättare att stabilisera växthusgaserna och få stopp på uppvärmningen än det faktiskt är”, säger John Sterman.

År 2008 låg atmosfärens koldioxidnivå på 385 ppm (miljondelar) och ökade med mellan två och tre ppm om året. För att nivån ska stanna vid 450 ppm, säger John Sterman (en nivå som många forskare betraktar som oroväckande hög), måste världen minska sina utsläpp med omkring 80 procent före år 2050. När världens ledande politiker den här månaden samlas i Köpenhamn i Danmark för att förhandla fram ett globalt klimatavtal kommer John Sterman att finnas på plats för att bistå med sina datorprogram. Utifrån de allra senaste klimatmodellerna kan dessa direkt visa hur ett förslag till utsläppsbegränsningar kommer att påverka koldioxidnivån och därmed planetens temperatur.

Frågor och svar:

Vad händer om vi slutar att öka utsläppen?

För närvarande absorberas bara drygt hälften av koldioxiden som släpps ut i atmosfären. Vi fyller med andra ord hela tiden på badkaret.

Hur orsakar vi koldioxidutsläpp?

Fyra femtedelar kommer från fossila bränslen. Nästan allt annat härrör från skogsavverkning och andra förändringar i markanvändningen.

Vart tar vår koldioxid vägen?

Växterna och jorden tar upp cirka en tredjedel varje år och ytvattnet i haven cirka en fjärdedel. Resten blir kvar i luften under mycket lång tid.

Hur mycket är för mycket?

Ingen vet säkert. Vissa forskare tror att vi måste sänka koldioxidnivån till 350 ppm (miljondelar), eller 745 miljarder ton kol, för att undvika stora klimateffekter. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter har vi emellertid passerat 450 ppm långt före mitten av det här århundradet.

Hur värmer koldioxid jorden?

Koldioxiden tar upp en del av värmestrålningen som reflek¬- teras från jordens solvärmda yta och kastar tillbaka den.

Har koldioxidnivån inte varit lika hög tidigare?

I alla fall inte de senaste 800000 åren, enligt de äldsta luftbubblor som hittats i isprover tagna på Antarktis; förmodligen inte på miljontals år.

Vad händer om vi slutar släppa ut koldioxid?

Det kommer att ta århundraden för växterna och haven att absorbera merparten av människans utsläpp. Det kommer att dröja ytterligare hundratusentals år innan resten omvandlas till karbonatbergarter och karbonatsediment.

Varför fortsätter nivån att vara så hög så länge?

Växter och jord tar upp koldioxid fort, men depåerna fylls snabbt. Djuphavet är större, men absorberar långsammare; koldioxidhaltigt ytvatten sjunker bara vid polerna. Karbonatbergarter och karbonatsediment är större och långsammare; de bildas i havet av beståndsdelar som eroderas på land.

Läs också

Kanske är du intresserad av...