Det finns anledning att oroa sig!

Bullret får många arter av valar, delfiner och andra djur att markant förändra sitt beteende i form av rop, letande efter föda och vandrings­möns­ter, även om bullret inte är så kraftigt att det driver upp djuren på land. Man har sett torsk och kolja i Barents hav fly från tryckluftskanonerna i ett antal som drastiskt reducerar fångsten. Det finns skäl att oroa sig för de stora bardvalarna. De kommunicerar nämligen över enorma avstånd på samma frekvenser, runt pianots djupaste C, som fartygspropellrar och fartygsmotorer åstadkommer. Enligt Christopher W.

3 februari 2011

Bullret får många arter av valar, delfiner och andra djur att markant förändra sitt beteende i form av rop, letande efter föda och vandringsmönster, även om bullret inte är så kraftigt att det driver upp djuren på land. Man har sett torsk och kolja i Barents hav fly från tryckluftskanonerna i ett antal som drastiskt reducerar fångsten. Det finns skäl att oroa sig för de stora bardvalarna. De kommunicerar nämligen över enorma avstånd på samma frekvenser, runt pianots djupaste C, som fartygspropellrar och fartygsmotorer åstadkommer. Enligt Christopher W. Clark, som leder bioakustikforskningen vid Cornell University, betyder det att de kustnära farvatten där valar kan höra varandra krymper till bara 10–20 procent av den naturliga utsträckningen.

Christopher W. Clark studerar hotade nordkapare, vars habitat genomkorsas av seglingslederna till Bostons hamn. År 2007 satte han och hans kollegor ett nätverk av mätapparater på havsbottnen och placerade automatiserade lyssningsbojar i Massachusetts Bay. Mot bakgrund av tre års oavbrutna undervattensinspelningar utarbetade de en komplett ”bullerbild”. Färganimationer av deras data visar att valarnas rop i stort sett dränks, när fartyg passerar (se ovan). ”Valarnas sociala nätverk bryts konstant sönder och omformas”, säger Christopher W. Clark. När valarna inte kan kommunicera, har de svårt att hitta varandra och tillbringar mer tid ensamma.

De tio lyssningsbojar som nu ligger och guppar i Massachusetts Bay kan faktiskt hjälpa valarna. Forskarna tar emot data i realtid från bojarna via satellit och förmedlar upplysningar om var valarna befinner sig till tankfartygens kaptener, som då kan sänka fartygets hastighet eller ändra kurs för att undvika valarna. Det är emellertid bara en liten droppe i havet. ”Det finns gränser för hur mycket forskningen kan hjälpa till. Förr eller senare måste vi besluta oss för om djuren betyder något för oss”, säger Christopher W. Clark.

Läs också

Kanske är du intresserad av...