Kokain dåligt för miljön

En ny undersökning kopplar samman plantering av kokabuskar i Colombia med den accelererande förödelsen av regnskogar.

22 februari 2011 av Brian Handwerk, National Geographic News

Ekologen Liliana M. Dávalos och hennes kollegor har för första gången satt siffror på hur mycket skog som avverkas till följd av kokaodling, till exempel när mark röjs för odling av illegala grödor i närheten av kokaplantager.

”I södra Colombia fann vi en geografiskt större sannolikhet för förlust av skog i närheten av platser som man odlar koka på”, säger Liliana M. Dávalos vid State University i New York i USA.

”Och ju mer koka det finns i området, desto mer skog avverkas sannolikt – den faktiska mängden koka i trakten har betydelse.”

Det betyder att kokaodling går hårt åt växt- och djurarter på en av de rikaste platserna i världen med avseende på biologisk mångfald. Colombias skogar är hemvist för många djur – däribland harpyor, tapirer, gula pilgiftgrodor och glasögonbjörnar – som alla löper risk att utrotas.

Resultaten understryker behovet av bättre lagar för att skydda Colombias skogar, från Anderna till Amazonområdet, säger författarna. Även om nationalparker och andra skyddsåtgärder inte helt och hållet eliminerar den illegala narkotikaverksamheten, har Liliana M. Dávalos och hennes kollegor kommit fram till att sådana åtgärder reducerar den avsevärt.

Folk följer kokan in i skogarna

Kokaplantans blad innehåller mycket små mängder av den kemikalie som behövs för att framställa kokain.

Andernas befolkning har i flera hundra år tuggat kokablad för att uppleva deras milt euforiserande effekt, och de använder dessutom växterna för att tillverka produkter som te och bakmjöl. Den globala efterfrågan på kokain har dock gjort att växten efterfrågas i enorma mängder.

Den nya undersökningen, som publicerades den 11 januari i tidskriften Environmental Science & Technology, har kartlagt röjningshastigheten i de colombianska skogarna från 2002 till 2007 med hjälp av satellitkartor över vegetationen, som utvecklats speciellt för att övervaka odling av illegala grödor.

På dessa bilder är kokaplantor ljusgröna, i kontrast till annan, mörkare vegetation. I sin analys använde gruppen även flygfoton från uppföljande flygningar.

Undersökningen visar att endast en liten del av den påvisade avverkningen beror direkt på röjning av mark för plantering av kokabuskar. När avlägsna områden lockar odlare av illegal koka, blir områdena ekonomiska knutpunkter för en massa relaterade lantbruksaktiviteter.

Även om många av dessa aktiviteter är helt lagliga, såsom att plantera grödor som blir livsmedel, orsakar de okontrollerad avverkning i många ekologiskt känsliga områden, säger Liliana M. Dávalos.

Liliana M. Dávalos understryker att de indirekta konsekvenserna inte syns överallt i Colombia. Därtill kommer att kopplingen mellan koka och avverkning är lite mer komplex än en enkel ekvation, i vilken mer koka likställs med mer människor, som i sin tur likställs med mer avverkning.

”Slutsatsen är att nya kokaplantager dyker upp på grund av att områdena är ekonomiskt underutvecklade”, säger hon. Med andra ord leder tendensen att starta kokaodlingar i avlägsna, isolerade trakter till avverkning i orörda områden, som annars kanske skulle ha fått lov att vara i fred.

De möjliga lösningarna på problemet är sannolikt komplexa, men undersökningen pekar på att en kraftig uppgradering av landets skyddsstatus är ett enkelt och effektivt sätt att börja.

”Det är inte så att vi inte upptäcker avverkning i nationalparker. Men skydd bromsar avverkningen”, säger Liliana M. Dávalos. ”När vi tittar på två platser med exakt samma karakteristik, och den ena är en park och den andra inte är det, är den plats som inte är skyddad utsatt för en markant större avverkning inom en viss period.”

Läs också

Kanske är du intresserad av...