Se bilder från Tjernobyl 25 år efter

Före Fukushimas 50 var det likvidatorerna i Tjernobyl.

Efter explosionen i kärnreaktorn som för 25 år sedan spred radioaktivt material över Ukraina, Vitryssland och Ryssland, kallades en styrka bestående av anställda på verket, brandmän, soldater, gruvarbetare och frivilliga in för att röja upp i kaoset.

Regeringen i forna Sovjetunionen kallade dem ”likvidatorer”, alltså de personer som skulle eliminera konsekvenserna av en olycka. Redan från början stod det dock klart att de inte kunde eliminera utan endast begränsa skadorna efter vad som fortfarande är det största icke militära utsläppet av radioaktivitet i historien.

600000 arbetare deltog

När röjningsarbetet var som intensivast, deltog uppskattningsvis 600000 arbetare i uppgifter som att bygga avfallsdepåer, vattenfiltreringssystem och den ”sarkofag” som omger ruinerna av Tjernobylverkets reaktor nummer fyra. De byggde även bosättningar och städer till verkets arbetare och evakuerade.

Internationella kärnenergiorganet (IAEA) säger att omkring 350000 av likvidatorerna under den första röjningen på verket i genomsnitt utsattes för en sammanlagd strålningsdos på 100 millisievert. Det motsvarar cirka 1000 röntgenbilder av bröstkorgen och är omkring fem gånger den maximalt tillåtna dosen för arbetare på kärnkraftsanläggningar.

Otillräckligt skydd

Sovjetunionen förfogade inte över skyddsdräkter med tillräckligt skydd, så de som var inkallade att gå in i högradioaktiva områden satte ihop sin egen skyddsutrustning. En del arbetare, som dem som visas i bildserien, bar förkläden av bara 2–4 millimeter tjocka blyplattor över sina kläder av bomullstyg.

Myndigheterna erkänner att 28 arbetare miste livet på grund av akut strålningssjuka, medan 106 andra likvidatorer fick behandling och överlevde. De hälsomässiga konsekvenerna för de överlevande är dock en fråga som fortsätter att debatteras. En av stödgrupperna, Tjernobylunionen, säger att 90000 av de 200000 överlevande likvidatorerna har stora och långvariga hälsoproblem.

Talespersoner för likvidatorerna kan konstatera en förnyad uppmärksamhet i kölvattnet på den katastrof som jordskalvet och tsunamin orsakade på kärnkraftverket i Fukushima i Japan och diskussionen om de risker som röjningsarbetarna löper där (somliga kallar dem ”Fukushimas 50”, trots att de sannolikt är betydligt fler).

”Tack vare Fukushima har de lyssnat till oss”, sade Viatjeslav Grishin, ledare för Tjernobylunionen, till nyhetsbyrån AFP, när man dagen före 25-årsdagen för Tjernobylolyckan höll en ceremoni i Moskva för att hedra likvidatorerna.

För radioaktivt för robotar

I början försökte myndigheterna använda robotar för att avlägsna det farliga avfallet, men efter ett par dagar förstörde de höga strålningsnivåerna de elektroniska kretsarna i maskinerna.

Uppgiften fick utföras av människor, och därför stationerades en grupp arbetare, som senare fick epitetet ”biorobotar”, på taken. De var tvungna att skynda sig upp på taken och inom loppet av några minuter eller mindre avlägsna några skyfflar avfall, innan en ny grupp likvidatorer tog över. Arbetarna minns att de hade ont i ögonen och blysmak i munnen på grund av de höga strålningsnivåerna.

Ersättning inte nog

Dagen före 25-årsdagen för Tjernobyl fick veteraner från likvidatorstyrkan medaljer av president Dmitrij Medvedev. I rapporteringen från ceremonin i Moskva hade några dock svårt att dölja sitt fortsatta missnöje med efterspelet. Vladimir Kondrashov sade till nyhetsbyrån AFP att hans första känsla av att vara en hjälte snabbt avtog: ”Nu får jag ynka 23000 rubel” (cirka 5000 kronor) i månaden.

Till att börja med lovades arbetarna en god hälsovård av staten, men senare skars denna ned.

Undersökningar av cancer och dödsfrekvens har inte visat någon direkt koppling mellan exponeringen för strålning bland likvidatorerna och ökad frekvens av cancer eller dödsfall, säger IAEA, även om man medger att det tydligt går att spåra posttraumatisk stress bland arbetarna.

Forskare på Lawrence Livermore National Laboratory under USA:s energidepartement har undersökt likvidatorerna med hjälp av en teknik kallad FISH (fluorescence in situ hybridization), som utvecklats på laboratoriet. Tekniken går ut på att mäta kromosomskador genom att hitta antalet reciprokala translokationer – förstörda kromosomstumpar i lymfocyter, som efteråt har fogats samman på ett felaktigt sätt. De Tjernobyllikvidatorer som de undersökte såg ut att ha exponerats för en strålning motsvarande omkring tio års åldrande eller regelbunden rökning.

Forskarna på Lawrence Livermore påpekar att de förväntade hälsomässiga konsekvenserna av en sådan exponering är små, men det är omöjligt att fastslå vilken risk den enskilde löper. Arbetarnas exponering varierade i förhållande till deras arbetsuppgifter. Vanor såsom rökning, alkohol och kost gör det ännu svårare att spåra hälsoproblem tillbaka till Tjernobyl.

Överfrekvens av grå starr och cancer i sköldkörteln

Många av likvidatorerna utvecklade grå starr på grund av strålningen de första åren efter olyckan. Undersökningar av dessa arbetare har faktiskt konstaterat att grå starr kan uppstå till följd av betydligt lägre strålningsdoser än man antagit, säger Världshälsosorganisationen WHO.

Utöver för arbetarna känner man till konsekvenserna av Tjernobyl bäst för de barn och unga som bodde i Vitryssland, Ukraina och Ryssland, och som drack mjölk med höga nivåer av radioaktivt jod, som spridits över området efter explosionen. Fram till 2005 hade man diagnosticerat över 6000 fall av cancer i sköldkörteln hos denna grupp.

På lång sikt kan upp till 4000 människor dö på grund av strålning från Tjernobylolyckan, konstaterar att internationellt forskarlag sammansatt av WHO, IAEA och andra FN-organisationer. Miljöorganisationen Greenpeace ifrågasätter dock siffran och menar att det potentiella antalet snarare är 100000.