Norrsken: Årets första stora ljusshow

Norrskenen, som fortsatte in i årets andra vecka, hade utlösts av kraftiga ”vindbyar” av solvindar. I själva verket består vindarna av laddade partiklar, som satts i rörelse av solaktivitet under den första veckan. Norrsken uppkommer, när sådana partiklar böjs av längs jordens magnetfältlinjer. Partiklarna träffar atmosfären vid polerna och sätter luftmolekyler i rörelse, och de avger den extra energin i form av ljus.

Slöja av norrsken över Kvaløya

En slöja av norrsken hänger över ön Kvaløya i Nordnorge den 8:e januari. Den stora aktiviteten av norrsken de första veckorna på det nya året kulminerade den 7:e och den 8:e januari omkring polcirkeln. Den som befann sig på de nordliga breddgraderna och tittade på himlen fick dock se ännu mer de följande dagarna. I närheten av Tromsø i Norge började norrskenet på allvar den 12:e januari klockan 18 och fortsatte att imponera de följande tolv timmarna. När norrskenen kulminerade, var de så kraftiga att de enligt en rapportering på spaceweather.com kunde ses så långt bort som i Nordirland.
Foto Fredrik Broms

Solnedgång i en annan värld

Ett norrsken den 8:e januar i den sibiriska delen av Ryssland gör att den avlägsna horisonten ser ut som något från en annan värld. Norrsken glöder i olika färger beroende på sammansättningen av atomer i atmosfären, och hur högt upp i himlen de är. Människor ser oftast norrsken i olika nyanser av gulgrönt. Det beror på att ögat ser en ljusshow, som skapas av syreatomer på lägre höjder, omkring 100 till 300 kilometer över jordytan. Blå och violetta färger framkallas av lättare gaser som väte och helium, medan små koncentrationer av kväve kan ge röda bårder i botten av gröna gardiner av norrsken.
Foto Ruslan Akhmetsafin

Dimma av kryptonit

En remsa norrsken, som liknar en upplyst bro, i närheten av Sommarøya i Nordnorge den 7:e januari. De glödande ljusfenomenen, som kan ha formen av gardiner, bågar eller band på himlen, kallas aurora borealis eller norrsken på det norra halvklotet och aurora australis eller sydsken på det södra halvklotet.

Foto Thilo Bubek