Solen når snart kulmen på sin elvaåriga cykel

I dag vet vi att sådana ”flares” – magnetiska explosioner på solen – sker relativt ofta, speciellt under så kallade solfläcksmaximum. På Richard Carringtons tid var de dock okända, och det solutbrott han såg var så kraftigt att det utlöste en magnetisk storm vars like aldrig skådats på jorden.

30 september 2010

I dag vet vi att sådana ”flares” – magnetiska explosioner på solen – sker relativt ofta, speciellt under så kallade solfläcksmaximum. På Richard Carringtons tid var de dock okända, och det solutbrott han såg var så kraftigt att det utlöste en magnetisk storm vars like aldrig skådats på jorden.

Solen följer normalt en elvaårig cykel, under vilken det fram till cykelns klimax uppträder allt fler solfläckar. Det är aktiva områden med kraftiga och instabila magnetfält, från vilka det kan komma kraftiga solutbrott, som slungar ut enorma energiurladdningar med riktning mot jorden. En sådan magnetisk storm ger upphov till norr- sken (och sydsken) på jorden – framför allt över polartrakterna, men under kraftiga stormar kan norrskenet ses ännu längre söderut, som över Midtjylland i Danmark i augusti.

Förr eller senare kommer solens aktivitet i dess elvaåriga cykel på nytt att resultera i ett Carrington-liknande utbrott. När och varför är det dock ingen som vet. ”Den som kommer på det har nog ett nobelpris att vänta”, som Peter Stauning, civilingenjör och forskare vid Danmarks Meteorologiske Institut (DMI), uttrycker det. Solens elvaårscykel är på väg mot en ny klimax omkring 2013, och en del forskare tror att det kan bli våldsamt. Teorin bygger bland annat på att solens aktivitet varit extraordinärt låg de senaste åren. Senaste gången det var så kulminerade cykeln 1958 med det kraftigaste solfläcksmaximum som någonsin registrerats. ”Man kan därför förvänta sig att den nuvarande lugna perioden följs av ett kraftigt maximum”, säger Peter Stauning. ”Men tittar man längre bakåt i historien pekar analyser på att det är mer sannolikt att vi kommer att uppleva ett nytt Carrington-utbrott på andra sidan av år 2050.” Bland de upplysningar som ligger till grund för analyserna finns några av de sammanställningar av norrsken som den danske astronomen Tycho Brahe gjorde i sitt observatorium Uranienborg på Ven i slutet av 1500-talet, och egentliga registreringar av solfläckar efter 1610.

Oavsett om vi ska räkna med en Carrington Flare år 2013 eller om 50 år, är det bra att vara förberedd. Enligt de värsta mardrömsscenarierna kan strålningen och de magnetiska stormarna från solutbrottet göra så att satelliter slutar fungera, så att GPS-system och internationell kommunikation bryter samman. Dessutom kan det få elförsörjningsnätet att bryta samman, så att utrustning på sjukhus, i fabriker och hushåll slås ut, trafiksignaler slocknar, och tågen står stilla på rälsen. Därför försöker så olikartade företag och organisationer som exempelvis elbolaget DONG, NASA och det europeiska rymdorganet, ESA, ta reda på hur man kan skydda ledningsnät och satelliter mot nästa Carrington Flare.

Läs också

Kanske är du intresserad av...