Delade meningar om Grönlands oljetillgångar

Framtiden för Grönlands ekonomi ligger ute bakom Disko, precis utom synhåll från Johannes Mathæussens spektakulära fiskeplatser. Det är där oljan finns. Havet utanför den mittersta delen av väst­kusten är i dag i regel isfritt nästan hälften av året, vilket är en månad längre än för 25 år sedan. Därmed har det blivit lättare att arbeta i de grönländska farvattnen, och internationella oljebolag som ExxonMobil och Chevron har köpt tillstånd att göra undersökningar. Det skotska företaget Cairn Energy har planer på att göra sina första testborrningar i år.

10 juni 2010

Framtiden för Grönlands ekonomi ligger ute bakom Disko, precis utom synhåll från Johannes Mathæussens spektakulära fiskeplatser. Det är där oljan finns. Havet utanför den mittersta delen av västkusten är i dag i regel isfritt nästan hälften av året, vilket är en månad längre än för 25 år sedan. Därmed har det blivit lättare att arbeta i de grönländska farvattnen, och internationella oljebolag som ExxonMobil och Chevron har köpt tillstånd att göra undersökningar. Det skotska företaget Cairn Energy har planer på att göra sina första testborrningar i år. ”Vi har utfärdat tretton licenser, som sammantaget täcker ett område på 130000 kvadratkilometer utanför västkusten. Det är cirka tre gånger Danmarks yta”, säger direktör Jørn Skov Nielsen från det grönländska Råstofdirektoratet. Det är en regnig lördag eftermiddag, och vi befinner oss på en hektisk branschkongress i ett konferenscenter i Nuuk. Lukten av olja fyller luften. Den kommer från ett stycke basalt, som har samma form och storlek som ett halvt bowlingklot och står utställt på ett bord i närheten. ”Egentlig produktion kan vara en möjlighet om tio år, om vi har tur”, säger Jørn Skov Nielsen. ”Vi har en del mycket imponerande uppskattningar för nordvästra och nordöstra Grönland – 50 miljarder fat olja och gas.” Med oljepriser som för närvarande ligger på över 80 dollar (445 kronor) per fat skulle oljereserverna vara värda mer än 28 biljoner kronor – en högst oväntad bonus, som skulle kunna finansiera landets självständighet.

Alla grönländare är dock inte lika entusiastiska. Från biskop Sofie Petersens kontor i ett av Nuuks få kvarvarande trähus har man utsikt över hamnen. En bit upp i sluttningen står en staty av den idealistiske missionären Hans Egede, som 1721 kom till Grönland för att leta efter eventuella ättlingar till Erik Rödes vikingar. Han fann inga nordbor, men grundade Nuuk, och inledde den danska koloniseringen av Grönland och öns omvändelse till kristendomen. Som de flesta andra grönländare har biskopen ett danskt efternamn, men hon är inuit.

”Jag tror att oljan kommer att skada vårt sätt att leva på”, säger hon. ”Givetvis behöver alla pengar, men bör vi verkligen sälja vår själ? Vad händer om vi allihopa skulle bli miljonärer, men inte kan ge det Grönland som vi känner vidare till våra barnbarn?”

”Oljefrågan innebär ett stort dilemma, eftersom folk i polarområdena är mest utsatta för klimatförändringar”, säger Grönlands populäre nye regeringschef, Kuupik Kleist, som har gett ut fem skivor och av somliga kallas för Grönlands Leonard Cohen. Han är en kraftig, 52-årig man med en intellektuell framtoning och en hes, klangfull röst. Kuupik Kleist kan se det ironiska i att hans land kanske kommer att bli storproducent av precis det som medverkar till att inlandsisarna smälter.

”Vi behöver en starkare ekonomi”, säger han. ”Och vi måste utnyttja de möjligheter som oljan kan ge oss. Miljöaktivister runt om i världen varnar oss för att exploatera oljereserverna. Men vi befinner oss inte i en situation där vi kan ersätta de krympande intäkterna från fisket, och vi har just nu inga andra resurser som har en lika stor potential som oljan.”

Faktum är att det finns en annan råvara med en enorm potential, men den är lika problematisk. Det australiska bolaget Greenland Minerals and Energy Ltd. har hittat världens kanske största förekomst av sällsynta jordartsmetaller på en platå ovanför orten Narsaq på södra Grönland. De sällsynta jordartsmetallerna har stor betydelse inom ett brett spektrum av gröna tekniker – batterier till hybridbilar, vindkraftverk och lågenergilampor – och Kina sitter för närvarande på mer än 95 procent av världens tillgångar.

Utvinning av förekomsten i Narsaq skulle vända upp och ned på världsmarknaden och den grönländska ekonomin. Enligt det australiska bolagets direktör John Mair är reserverna i Narsaq så stora att de skulle kunna ligga till grund för en omfattande gruvdrift i över 50 år och skapa arbeten till flera hundra personer i en ort, som är hårt drabbad av torskfiskets sammanbrott. Mängder av anställda från bolaget utforskar nu förekomsten. Det finns emellertid ett stort hinder för utvinning. Malmen innehåller även uran, och de grönländska myndigheterna har utfärdat ett totalförbud mot utvinning av uran. ”De reglerna har vi inte ändrat på, och vi har heller inga planer på att göra det”, säger Kuupik Kleist. Det tycks alltså inte finnas någon lätt väg till ett grönare Grönland, varken i bokstavlig eller överförd bemärkelse.

Läs också

Kanske är du intresserad av...