Endast 15 % av alla livsformer har upptäckts

Samtidigt som allt fler livsformer dör ut, väntar flera miljoner organismer på att bli beskrivna, hävdar en ny undersökning.

26 augusti 2011 av Traci Watson, National Geographic News

Efter flera hundra års arbete har omkring 86 procent av jordens arter, eller livsformer, fortfarande inte beskrivits. Det hävdas i en ny undersökning, som förutspår att vårt klot är hemvist för 8,7 miljoner arter.

Det betyder att forskare har kategoriserat mindre än 15 procent av alla nu levande arter, och att många okända organismer med den nuvarande utrotningstakten kommer att försvinna innan de hinner registreras.

Bakgrunden till undersökningen var frågan: ”Är vi nära att ha hittat alla arter, eller är vi långt ifrån?” säger en av upphovsmännen, Boris Worm vid Dalhousie University i Kanada.

”Svaret är att vi är långt ifrån.”

Djurarter har varit i fokus

Tvåhundrafemtio år efter att botanikern Carl von Linné konstruerade ett system för klassificering av naturens mångfald, är kategoriseringen av vissa klasser av levande varelser som däggdjur och fåglar nästan färdig, visar undersökningen. För andra klasser är kategoriseringen emellertid väldigt bristfällig.

Exempelvis har bara sju procent av det uppskattade antalet svamparter, däribland champinjon och jäst, beskrivits, och mindre än tio procent av livsformerna i världens hav har identifierats.

Det som hittills upptäckts är ”sådant som är lätt att hitta, och som är iögonfallande och relativt stort”, säger Boris Worm.

”Vi har en hel epok av upptäckter framför oss, då vi kommer att kunna lära oss otroligt mycket mer om vad som lever tillsammans med oss på det här klotet.”

Hur många livsformer finns det på jorden?

För närvarande känner vetenskapen till omkring 1,2 miljoner arter. För att kunna beräkna procentdelen av okända arter var Boris Worm och hans kollegor först tvungna att besvara en av de stora biologiska frågorna: Hur många arter finns det på jorden?

Tidigare uppskattningar har legat på från tre miljoner ända upp till 100 miljoner.

För att få ett mer exakt svar undersökte författarna de kategorier som alla arter är indelade i.

Forskare samlar besläktade arter i en större gruppering, som kallas släkte. Jämförbara släkten samlas i en ännu större kategori, som kallas familj, och så fortsätter det hela vägen upp till den översta kategorin, som kallas för rike.

Det finns fem riken: djur, växter, svampar, eukaryoter – däribland encelliga växter som kiselalger – och prokaryoter eller organismer utan cellkärna.

Boris Worms forskarlag uppskattade det sammanlagda antalet släkten, familjer, ordningar, klasser och stammar – som är en indelning över klasserna – i varje rike. Det var en ganska enkel uppgift, eftersom antalet nya exempel i dessa kategorier har jämnat ut sig de senaste 10–20 åren.

Till skillnad från det har antalet nyupptäckta arter fortsatt att öka kraftigt.

Med hjälp av komplexa statistiska beräkningar och antalet släkten, familjer och så vidare kom Boris Worm och hans kollegor fram till ett tal för hur många arter det finns på jorden: 8,7 miljoner.

En fråga om statistik

En del experter kallar forskningsresultaten, som publicerades den 23 augusti i tidskriften PLoS Biology, för rimliga.

Den nya undersökningen ”har en synnerligen förnuftig infallsvinkel, och jag tror att det kommer att visa sig vara en ganska viktig studie”, säger Lucas Joppa, naturvårdsekolog hos Microsoft Research, som är forskningsdelen av mjukvarugiganten.

”Om jag bad dig räkna 8,7 miljoner mynt, skulle det ta dig ganska lång tid, även om du hade en massa människor som gjorde det åt dig.”

Dan Bebber, som är ekolog i miljöorganisationen Earthwatch Institute, anser däremot att undersökningen bygger på felaktiga statistiska metoder.

Forskarlaget tillämpade en metod som kallas linjär regression för att beräkna antalet arter på jorden. Dan Bebber anser att denna metod är ett felaktigt val för dessa data, och att forskarlaget skulle ha använt en teknik som kallas ordinal regression.

Till följd av det kan det verkliga antalet arter vara mycket större eller mindre än 8,7 miljoner, säger han.

Naturens bibliotek försvinner

Generellt är det mycket mer komplicerat att kategorisera en ny organism än att upptäcka den, säger Boris Worm. Forskarna måste jämföra sina exemplar med prover från museer, analysera dess DNV och klara av en massa pappersarbete.

”Det är en lång process”, säger han. De flesta forskare ”hinner bara beskriva ett tiotal under sin livstid, om de har en väldig tur”.

Olyckligtvis dör arter ut i en omfattning som har vuxit till 10 eller 100 gånger den naturliga nivån, tillägger Boris Worm.

Den information som kan utvinnas när nya arter upptäcks ”är naturens bibliotek, och vi har bara börjat titta i de första tio banden”, säger Boris Worm.

”Vi kastar hela tiden bort band utan att ha ägnat dem så mycket som en blick.”

Läs också

Kanske är du intresserad av...