Kraftigaste solstormen på åtta år drabbar jorden

Läs om varför flygplan blev omdirigerade, och vilka andra allvarliga faror solstormar kan medföra.

Detta solutbrott inträffade måndagen den 23 januari och utlöste den kraftigaste solstormen sedan 2003.
SDO/Helioviewer/NASA
Detta solutbrott inträffade måndagen den 23 januari och utlöste den kraftigaste solstormen sedan 2003.

Jorden har utsatts för den kraftigaste solstormen på över åtta år, och det beror på en gigantisk våg av laddade partiklar från solen, som kolliderade med jordens magnetfält tisdagen den 24 januari.

Tidigt på morgonen måndagen den 23 januari (amerikansk tid) registrerade NASA:s Solar Dynamics Observatory en extremt kraftig ultraviolett glimt från ett solutbrott, som följdes av en jättelik koronamassautkastning. En koronamassautkastning är ett moln av överhettad gas och laddade partiklar, som slungas ut från solens yta.

Molnet satte kurs mot jorden med en fart av cirka 4,8 miljoner kilometer i timmen och nådde vår planet bara 35 timmar senare.

Jordens magnetfält skakas

När koronamassautkastningar når jorden, skakar de laddade partiklarna jordens skyddande magnetfält och orsakar geomagnetiska stormar, som kan utlösa norrsken. Människor i Skandinavien, Alaska och Kanada har redan rapporterat om en ökad förekomst av norrsken.

Kraftiga solstormar kan dock även medföra störningar i elförsörjningen, skador på satelliter i omloppsbana och störningar av GPS-signaler, radiokommunikation och till och med flygrutter.

”Det första utbrottet på solens yta uppmättes som ganska kraftigt och utlöste en våg av solstrålning, som inte har registrerats sedan oktober 2003”, säger Bill Murtagh, som är ledande analytiker på NOAA:s rymdvädercenter i Boulder i Colorado i USA.

”Solstrålningen varar typiskt i minst ett eller två dygn, tills hela stormen passerar förbi jorden”, tillägger han.

”För närvarande har vi fått rapporter om periodiska avbrott i radiokommunikationen i områden långt norrut, och det har lett till omdirigering av en del flygrutter.”

Varför solstormar påverkar flygningar nära polerna

Flygbolag vars rutter passerar över polarområden är särskilt uppmärksamma på solstormar, eftersom jordens magnetfält skapar ett slags skorstenseffekt, som får partiklar från koronamassautkastningar att samlas omkring polerna.

”Långdistansflygningar över polarområdena kan inte alltid utnyttja satellitkommunikation och är därför beroende av traditionell radiokommunikation”, säger Bill Murtagh.

”Men under en solstorm förekommer ofta längre perioder då radion inte fungerar. Det gör det problematiskt att följa nationella luftfartsdirektiv, eftersom planen måste stå i konstant radiokontakt.”

Trots att flygbolagen vidtagit försiktighetsåtgärder betraktas den nuvarande solstormen som måttlig och förväntas inte störa mark- eller rymdbaserad kommunikationsutrustning i någon större omfattning, säger Antti Pulkkinen, som forskar på rymdväder på NASA:s Goddard Space Flight Center i Maryland, USA.

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från National Geographic.

Anmäl dig så får du varje vecka:

  • Underhållande videosekvenser
  • De senaste artiklarna
  • Veckans galleri

NYTT NUMMER: Hajen som äter skeppsbrutna?

Årfenhajen har rykte om sig att äta skeppsbrutna. Är det sant, eller är det en myt? Få svaret i National Geographic nummer 8/2016, som finns att köpa nu.

Delta i Läsarnas bästa bilder

Delta i National Geographics månatliga fototävling. Vinnaren får sin bild publicerad i National Geographic. Varje månad är det ett nytt tema.

Illustrerad Vetenskap
Världens Historia
National Geographic

Copyright © 2009 Bonnier Publications