Ödesdiger rymdfärd på Lenins födelsedag

Sovjetunionens politiska ledning ville ha ett uppseendeväckande resultat i utforskningen av rymden för att markera årsdagen för Lenins födelse. Det gick helt snett.

5 april 2013 av Hans Henrik Fafner

Våren 1967 ansåg ryssarna sig ha ett försprång i kapplöpningen om den första bemannade flygningen till månen. Ett par månader tidigare hade tre amerikanska astronauter omkommit, när en brand bröt ut i kapseln på Apollo 1, medan raketen befann sig på marken, så stämningen var förväntansfull, när Sojuz 1 lyfte från Bajkonur den 23 april.

Ombord fanns Vladimir Kamarov, och planen var att Sojuz 2 skulle skickas upp dagen därpå med tre kosmonauter och att de båda farkosterna skulle mötas i omloppsbana runt jorden. Detta ställdes dock in, för Sojuz 1 drabbades av problem redan från starten. En solpanel vecklade inte ut sig, problem uppstod med sensorerna, vilket gjorde det svårt att manövrera kapseln, och under det trettonde varvet runt jorden slogs det automatiska stabiliseringssystemet ut helt.

På marken beslutade man att avbryta för att få Kamarov ned till jorden i säkerhet. Bromsraketerna aktiverades, inflygningen gick bra, men under nedstigningen uppstod det nya problem. Den fallskärm som skulle sänka farten vecklade inte ut sig, och inte heller reservskärmen. Kapseln träffade marken med cirka 650 km/h, och Kamarov omkom troligen omedelbart.

Efteråt har det kommit fram att ingenjörerna före flygningen pekade på 200 tekniska fel, men att flygningen genomfördes för att den politiska ledningen ville se uppseendeväckande resultat i utforskningen av rymden för att markera årsdagen för Lenins födelse.

Läs också

Kanske är du intresserad av...