Ny teori: Påsköns stenkolosser ”gick”

Hur bar invånarna på Påskön sig åt för att flytta de berömda stenkolosserna? Svaret ligger kanske i moais tjocka mage och tunga sockel.

26 juni 2012 av National Geographic News

Ett av världens mest seglivade mysterier har kanske fått ett nytt svar. De väldiga stenkolosserna på Påskön har möjligen ”gått”.

Statyerna på Påskön transporterades upp till 18 kilometer från det stenbrott där de flesta av dem höggs ut, utan hjälp av hjul, kranar eller dragdjur.

Forskare har under årens lopp testat många teorier och kommit fram till att öborna måste ha använt en kombination av rullande stockar, rep och träslädar. Nu har ett par arkeologer lanserat en ny teori, som faktiskt ger stöd åt myten att statyerna ”gick”.

Arkeologerna anser att statyerna på Påskön, som kallas moai, kanske i upprätt position flyttades mekaniskt med en gungande rörelse, enbart med hjälp av muskler och rep.

Se video: modell av staty från Påskön gungar fram

Terry Hunt vid University of Hawaii och Carl Lipo vid California State University i USA har arbetat tillsammans med arkeologen Sergio Rapu, som tillhör den infödda rapanui-befolkningen på Påskön, om att utveckla teorin. De har konstaterat att statyerna på grund av sin tjocka mage lätt kan vippas framåt, och att deras tunga, D-formade nederdel kan ha gjort att det gick att gunga moai från sida till sida.

Förra året visade Terry Hunt och Carl Lipo med ett experiment finansierat av National Geographic Societys Expeditions Council att så få som 18 personer med hjälp av tre kraftiga rep och en smula övning lätt och relativt snabbt kunde flytta en tre meter hög och fem ton tung moaikopia några hundra meter. Några rullar behövdes inte.

I tidigare försök att lösa gåtan samarbetade den tjeckiske ingenjören Pavel Pavel med den norske upptäcktsresande och äventyraren Thor Heyerdahl och en grupp om 17 medhjälpare för att knuffa en fyra meter hög och nio ton tung moai framåt med roterande rörelser, medan de hela tiden höll statyn upprätt. Det var 1986. Pavels grupp skadade emellertid moains fot och var tvungna att avbryta försöket.

Ett år senare reste den amerikanske arkeologen Charles Love och en grupp med 25 personer en fyra meter hög och nio ton tung kopia på en träsläde och flyttade den med hjälp av rullande stockar 45 meter på två minuter.

För många av Påsköns omkring 2000 infödda rapanui, som härstammar från de ursprungliga polynesiska bosättarna, har svaret dock hela tiden varit enkelt. ”Vi känner till sanningen”, säger Suri Tuki, som är 25 år och turistguide. ”Statyerna gick.”

Påsköns gåta

Det finns många teorier om hur Påsköns berömda moai flyttades. Läs hela historien om de gåtfulla stenkolosserna i juli-numret av National Geographic.

Läs också

Kanske är du intresserad av...