Sätt sladden i solen

Solen badar oss i mer energi än vi någonsin kan använda – om vi kan tygla den. Går solenergin mot ljusare tider?

6 november 2009 av George Johnson

Det är en klar novembermorgon i Mojaveöknen i sydöstra Kalifornien och solen har just börjat färga McCulloughbergens tinnar med en sval, rosa glöd. Bakom dem håller fullmånen på att gå ner över skenet från Las Vegas gigawattbelysning. Ännu sover Nevada Solar One, men snart börjar dagens arbete.

Det är svårt att föreställa sig att ett kraftverk kan vara så vackert: en miljon kvadratmeter lätt välvda speglar som har satts upp i långa rader som kanaler av ljus. Nattetid vänder de framsidan mot marken, men nu har de över 182000 speglarna börjat vakna och följa solens bana över himlavalvet.

”Det ser ut att bli en 370-gradersdag i dag”, säger en av teknikerna i kontrollrummet. Han har till uppgift att övervaka raderna av paraboliskt formade speglar medan de fångar och riktar solstrålarna mot ett system av långa stålrör fyllda med en olja som värms upp till så mycket som 400 grader Celsius. Från spegelfält rinner den skållheta vätskan in i ett antal jättelika radiatorer som utvinner värmen och kokar vatten till ånga.

Ångan driver i sin tur en turbin som är kopplad till en generator som skickar ut ända upp till 64 megawatt till elnätet, tillräckligt mycket för att förse 14 000 hushåll eller några kasinon i Las Vegas med ström. ”Så snart systemet börjar producera ånga är det mycket traditionellt, bara standardgrejor”, säger solkraftverkets driftsledare Robert Cable och pekar på ett gasdrivet kraftverk en bit bort. ”Vi använder samma verktyg och samma delar som dem på andra sidan gatan.”

När Nevada Solar One började producera el år 2007 var anläggningen det första stora solkraftverk som uppförts i USA på över 17 år. Under tiden blomstrade solenergitekniken på andra håll. Nevada Solar One ägs av det spanska företaget Acciona, som producerar elen och säljer den till det regionala elbolaget NV Energy. Speglarna är tillverkade i Tyskland.

Robert Cable och jag sätter på oss hjälmar och mörka skyddsglasögon, tar plats i hans pickup och kör långsamt förbi rad efter rad av speglar. Några män med ett fordon lastat med vatten spolar av några av speglarna. ”De påverkas av minsta lilla damm”, säger Robert Cable. På spegelfältets bortre del stannar vi och stiger ur bilen för att titta närmare på speglarna. Robert Cable trummar på glaset för att visa hur kraftigt det är. Ovanför hans huvud, i parabolens brännpunkt, är röret med olja klätt med svart keramik för att absorbera ljuset på bästa sätt. Det är också omslutet av en isolerande, lufttom glascylinder. En klar sommardag när solen står som högst kan Nevada Solar One omvandla omkring 21 procent av solens strålar till elektricitet. Gaskraftverk är effektivare, men den här energin är gratis. Dessutom avger den inte någon koldioxid som bidrar till jordens uppvärmning.

Med cirka en halv minuts intervall hörs ett svagt surr när en motor riktar om speglarna. Vid middagstid kommer de att peka rakt upp. Det är så lugnt att man nästan inte fattar hur mycket arbete som faktiskt utförs här: Var och en av de 760 spegelformationerna producerar runt 84000 watt – nästan 113 hästkrafter. Klockan åtta på morgonen har oljan i rören nått produktionstemperatur. En vit plym av ånga stiger upp från ett kyltorn. En halvtimme senare har ljudet från turbinen inne i generatorstationen övergått i ett höt tjut. Nevada Solar One är redo att kopplas upp mot elnätet.

Tema

Läs också

Kanske är du intresserad av...