Varför kan vissa personer smaka på ord?

Den sammanblandning av sinnesintryck som kallas synestesi har kanske överlevt evolutionen för att den ger vissa fördelar, när man ska tänka kreativt, antyder en ny undersökning.

En DTI-skanning av hjärnan visar buntar av nervfibrer.
Simon Fraser, Science Photo Library/Getty Images
En DTI-skanning av hjärnan visar buntar av nervfibrer.

En ny forskningsstudie visar att ett tillstånd i hjärnan som hos vissa personer framkallar en sammanblandning av sinnesintryck, så att de kan höra färger och känna smaken av ord, kanske kan ge viktiga fingervisningar om hur hjärnan är uppbyggd.

Den sinnesmässiga sammanblandning som kallas synestesi dokumenterades vetenskapligt första gången 1812. Under årens lopp har den missförståtts, och många experter har betraktat tillståndet som en lättare form av sinnessjukdom.

”Det är inte bara en fråga om att siffran två är blå utan också att två är en manlig siffra, som bär hatt och är förälskad i siffran sju”, säger en av författarna till undersökningen, David Brang vid University of California i San Diego (UCSD), USA.

Är synestesi inbillat?

”Vi vet inte med säkerhet om dessa personifieringar [också] är [ett symptom på] synestesi, men vi tror att det är det som har avhållit många forskare från att intressera sig för det. ... De har ansett att allt var något som dessa personer själva hittade på.”

De senaste 30 åren har allt fler indikationer dock visat att synestesi har en fysisk orsak. Hos personer med synestesi är hjärnan hopkopplad på ett annat sätt, och tillståndet är påtagligt ärftligt, vilket tyder på att det finns en genetisk faktor.

Faktum är att undersökningens författare anser att ett så besynnerligt fenomen kan ha överlevt genom evolutionen för att det ger människor vissa fördelar, när de ska tänka kreativt.

”Mellan 95 och 99 procent av alla med synestesi är glada för sin synestesi och anser att den berikar deras liv”, säger David Brang.

Nya sätt att se på hjärnans förbindelser

Forna tiders missuppfattningar omkring synestesi beror bland annat på att personer med synestesi beskrev sina associationer mycket exakt och detaljerat, vilket fick en del av dåtidens experter att koppla tillståndet till mentala åkommor som schizofreni.

En annan tidig ”synpunkt var att synestesi var en 'tillbakagång' till ett evolutionärt mer primitivt stadium”, säger en annan av undersökningens författare, Vilayanur Ramachandran, som även är hjärnforskare vid UCSD.

I dag har forskarna redskap för att undersöka hjärnan på sätt som inte var möjliga för 200 år sedan, eller ens för tio år sedan.

Ett av dessa redskap är en typ av hjärnskanning som kallas DTI. Det är en förkortning av Diffusion Tensor Imaging, och med hjälp av denna metod kan forskarna se förbindelserna mellan olika områden i hjärnan.

”Vi kan se att det hos personer med synestesi finns fler förbindelser mellan de [sinnen] som det associeras mellan”, säger David Brang.

Genom att göra dessa förbindelser mellan hjärnans sinnesområden synliga kan man kanske få en förklaring på varför det finns vissa former av synestesi, och varför tillståndet för det mesta bara verkar åt ena hållet. Siffror kan framkalla färger, men färger framkallar i regel inte siffror.

Den typen av undersökningar kan kanske även bidra till att underbygga en teori som lanserats av några forskare. Teorin går ut på att alla människor har den mekanism i hjärnan som ger synestesi, men att den av någon anledningen trycks undan hos de flesta.

En annan positiv utveckling i forskningen inom synestesi är att forskare har börjat lyssna bättre på sina försökspersoner, säger undersökningens författare.

”Man slutade lyssna till folks subjektiva påståenden vid 1900-talets mitt, men man kan få en otrolig massa information bara genom att sätta sig ned i 20 minuter och tala med en patient”, säger David Brang.

”Man kan börja tro på vad de upplever.”

Är synestesi en fördel för kreativiteten?

Dagens undersökningar tyder på att synestesi är omkring sju gånger mer utbrett bland konstnärer, poeter och författare än i resten av befolkningen, och en del forskare har lanserat teorin att personer med synestesi är bättre på att koppla samman tankar, som inte omedelbart verkar ha med varandra att göra.

”För några år sedan arbetade vi med en romanförfattare, som svor på att hennes synestesi hjälpte henne att hitta metaforer”, säger David Brang. ”Hon sade att hon visste vilken färg ett ord skulle ha, redan innan hon visste vilket ord det var.”

Vissa lärda personer med synestesi är kända för att ha briljerat med otroliga minnesprestationer som att komma ihåg talet pi med 22514 decimaler. Andra personer med synestesi kan skilja mellan nästan identiska färger eller har en förstärkt känsel.

Trots de senaste framstegen omgärdas synestesi fortfarande av många gåtor, till exempel om andra djur upplever synestesi, hur olika typer av hjärnmedicin påverkar tillståndet, och vilken betydelse genetiken har för en synestetikers kognitiva och kreativa förmågor.

Dessutom, säger David Brang, ”om det är så bra och en så stor fördel, varför har inte alla det?”.

Genomgången av forskning inom synestesi publiceras denna vecka i webbtidningen PLoS Biology.

Fråga oss:

Har du en fråga till NG:s experter? Skicka ett mejl till: fraga@natgeo.se Endast frågor som publiceras i tidningen besvaras och belönas med en fin världskarta.

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från National Geographic.

Anmäl dig så får du varje vecka:

  • De finaste bilderna
  • De bästa artiklarna
  • Veckans quiz

Nytt nummer: Det heliga landet

Prenumeration: Paul Salopek har nått till Mellanöstern på sin sju år långa resa, som följer våra förfäders vandring ut ur ­Afrika. Läs hans berättelse från det heliga landet.

Delta i Läsarnas bästa bilder

Delta i National Geographics månatliga fototävling. Temat i december är människor. Vinnaren får sin bild publicerad i National Geographic.

Illustrerad Vetenskap
Världens Historia
National Geographic

Copyright © 2009 Bonnier Publications