Luktsinnets hemligheter avslöjade

Flera miljoner receptorer i näsans luktorgan är inte slumpmässigt fördelade, visar en ny undersökning. Däremot är receptorerna samlade i små doftcentra, som bland andra möjliga funktioner hjälper hjärna att skilja mellan goda och dåliga lukter.

Informationen samlades in genom att elektroniska sonder placerades i näsan på försökspersoner varpå de nasala neuronens kommunikation registrerades, när försökspersonerna utsattes för olika dofter.

Resultaten pekar på att graden av en dofts behaglighet är fast inlagrad i vårt huvud, och det sätter frågetecken för hur de erfarenheter vi människor gör i livet påverkar hur vi uppfattar dofter.

”Spännande och oroväckande”

”Det är både spännande och oroväckande”, säger Don Wilson, som är neurobiolog på New York University School of Medicine i USA och som inte har deltagit i arbetet.

”Det stämmer inte med vad jag och en massa andra forskare anser om luktsinnet.”

I stället för att hjärnan bearbetar all doftinformation, tyder det exempelvis på att nasala neuron tar hand om en del av den, nästan som om näsan har en egen liten hjärna.

Näsan luktar som tungan smakar

Den mänskliga näsan innehåller ett frimärksstort luktorgan, som kallas det olfaktoriska epitelet, och som sitter i näshålans tak.

Genom att stoppa sonder i musnosar och mäta de nasala neuronens aktivitet har forskare tidigare upptäckt att doftreceptorer möjligen är ordnade i grupper, på samma sätt som tungan har olika områden som uppfattar särskilda smaktyper som surt, sött och salt.

En gnagares nos har dock över 1200 olika typer av doftreceptorer, och även en liten sond kan komma i beröring med tiotusentals receptorer vid en enda mätning, vilket gör det svårt att erhålla en klar signal.

Människan har emellertid bara omkring 400 olika typer av receptorer, och det gör det mer överskådligt att stoppa upp sonder i näsor och få fram användbar information.

Enbart rena kemikalier

En grupp under lening av hjärnforskaren Noam Sobel från Weizmanninstitutet i Israel bad över 80 personer att dofta på ämnen med dofter som i många kulturer betraktas som antingen behagliga eller obehagliga.

Vanliga lukter kan vara sammansatta av mellan tio och flera hundra komponenter. Därför sprutade Noam Sobel och hans kollegor bara upp rena kemikalier i näsan på sina försökspersoner, en doft åt gången.

Genom att analysera 801 neurala mätningar i människors näsor kom gruppen fram till att vissa delar av epitelet är bättre än andra på att uppfatta dofter.

Forskarna fann även särskilda platser som är lämpade att uppfatta antingen behag eller obehag.

”Det visar till min överraskning något om att epitelet är inställt på att uppfatta viss information” i vissa områden, säger Don Wilson vid New York University.

”Vi känner inte till syftet med dessa områden”, tillägger han. ”Men spännande är det.”

Luktundersökningen publicerades förra veckan på nätet av tidskriften Nature Neuroscience.