Matspill: Så mycket kastar vi!

Visste du att omkring 24 % av alla kalorier i världen slutar som matspill? Att Italiens årliga matspill skulle kunna mätta Etiopiens undernärda befolkning. Här har vi samlat siffror och fakta om hur mycket mat vi kastar till vardags.

En genomsnittlig tvåbarnsfamilj i USA slänger ett halvt ton mat om året. Det rör sig om spill, förstörda livsmedel och rester som inte äts upp. Detta matavfall, som motsvarar upp till 1,2 miljoner kalorier om året, konkretiseras i matsalen hos familjen Waldt i New Jersey. En motsvarande svensk tvåbarnsfamilj slänger 320 kilo mat om året.
Robert Clark
En genomsnittlig tvåbarnsfamilj i USA slänger ett halvt ton mat om året. Det rör sig om spill, förstörda livsmedel och rester som inte äts upp. Detta matavfall, som motsvarar upp till 1,2 miljoner kalorier om året, konkretiseras i matsalen hos familjen Waldt i New Jersey. En motsvarande svensk tvåbarnsfamilj slänger 320 kilo mat om året.

Stora delar av jordens dyrbara mat slutar som sopor. Detta spill sker på många olika nivåer och har långtgående konsekvenser för det globala klimatet, för lokalsamhället och för den enskilde konsumentens plånbok. Matspill definieras i regel som den mat som kastas bort, trots att den är ätlig för människor. Det kan vara rester från middagsbordet eller den sista skvätten yoghurt, som inte går att få ut ur förpackningen.

Det dolda matspillet

Vi slösar även bort många ton mat om året, på grund av att vi köper för mycket och helt enkelt inte hinner äta maten, innan den blir för gammal. Man talar dock även om det dolda matsvinnet, som omfattar grödor och djur, som ­kunde ha blivit till människoföda, om de behandlats eller utnyttjats optimalt genom hela kedjan från producent till butik och konsumentens bord.

Biprodukter från livsmedels­produktionen, som inte är lämpade för människoföda, kan också utnyttjas bättre, så att de till exempel kan bli biogas i bussar och andra transportmedel.

Guiden ”Kasta mindre mat” riktar fokus mot matspill


Nordiska ministerrådet har gett ut guiden "Kasta mindre mat" med praktiska tips om hur storhushåll som hotellkedjor, restauranger, matsalar med mera kan förebygga och reducera matsvinn. Målet är att alla som jobbar inom branschen ska kunna använda guiden för att hitta inspiration för sitt eget arbete för att minska matspillet.

Årligt matspill per person i förhållande till hushållens storlek:

Ju färre i hushållet desto större matspill, visar en dansk studie. Allt fler bor ensamma, och singlarna efterlyser mindre förpackningar av många livsmedel.

Visste du att ...

- Frankrikes årliga matspill skulle kunna mätta hela Demokratiska republiken Kongo.
- EU-länderna ­kastar årligen tre miljoner ton bröd – det motsvarar hela ­Spaniens förbrukning av bröd.
- Italiens årliga matspill skulle kunna mätta hela Etiopiens undernärda befolkning.

Norge
Mer än 70 % av matsvinnet i Norge sker i de norska hemmen hos konsumenterna. Unga vuxna (19–26 år) och unga familjer (26–39 år) hör till de största syndarna. Ju högre inkomst desto större matsvinn.

Finland
Inom den finska barnomsorgen kastas 27 % av den färdigproducerade maten. På sjukhus och vårdhem är siffran 26 %; på restauranger och hotell 19 %, skolor 18 % och pizzerior kastar ”bara” 8 % av maten.

Danmark
Av alla restauranggäster i Danmark skulle 61 % gärna få med sig ett paket med de goda resterna från middagen i en så kallad ”doggy bag” och ta med dem hem, om serveringspersonalen diskret erbjöd det.

Sverige
Om det totala matsvinnet reduceras med 50 % skulle mängden matavfall minska med en femtedel. Det skulle betyda en samhällsekonomisk besparing på omkring 10 till 16 miljarder kronor om året.

Läs mer om

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från National Geographic.

Anmäl dig så får du varje vecka:

  • Underhållande videosekvenser
  • De senaste artiklarna
  • Veckans galleri

Delta i Läsarnas bästa bilder

Delta i National Geographics månatliga fototävling. Vinnaren får sin bild publicerad i National Geographic. Varje månad är det ett nytt tema.

Illustrerad Vetenskap
Världens Historia
National Geographic

Copyright © 2009 Bonnier Publications