Stort självförtroende ger framgång

Överskattning av de egna förmågorna kan vara en väg till framgång, visar en ny undersökning.

19 september 2011 av Christine Dell'Amore, National Geographic News

Man kan nå framgång genom att tro på att man är bättre än man är, visar en ny undersökning.

Psykologer har i åratal kunnat iaktta att människor generellt överskattar sina egna förmågor, säger ledaren för undersökningen, Dominic Johnson, som är utvecklingsbiolog vid University of Edinburgh i Skottland.

En del experter har lanserat teorin att överdrivet självförtroende kan vara en fördel, till exempel i form av större ambitioner, beslutsamhet och andra egenskaper, som kan skapa självuppfyllande profetior.

Faran med överdrivet självförtroende

Positiv självsuggestion kan dock även leda till felbedömningar, orealistiska förväntningar och farliga beslut, visar undersökningen, och därför är det en gåta varför överdrivet självförtroende fortfarande är ett mänskligt grunddrag efter årtusenden av naturligt urval, som normalt avlägsnar skadliga karaktärsegenskaper inom loppet av ett antal generationer.

Nu visar nya datormodeller att en falsk känsla av optimism, oavsett om beslutet handlar om att gå i krig eller investera i nya aktier, ofta kan förbättra vinstchanserna.

”Det har inte funnits någon bra förklaring på varför vi överskattar våra egna förmågor, men denna nya modell ger ett slags logisk evolutionär förklaring på det”, säger Dominic Johnson.

”Det är knappast någon slump. Kanske finns det en bra anledning till att vi lider av överdrivet självförtroende.”

Det lönar sig när kostnaderna är små

Dominic Johnson och hans kollega James Fowler vid University of California i USA har utvecklat en modell baserad på evolutionära konkurrensteorier för att förklara hur personer med olika strategier klarar sig i konkurrens med varandra.

I modellen gör två imaginära personer, X och Y, anspråk på en viss resurs. Om båda gör anspråk på resursen och slåss om den, vinner den starkaste rätten till resursen. Båda personerna betalar ett pris för att kämpa om den. Om bara den ena gör anspråk på resursen, får han den gratis. Om ingen av dem gör anspråk på den, får ingen av dem något.

Dominic Johnson noterade också två viktiga variabler: för det första kan de virtuella konkurrenterna antingen överskatta eller underskatta sin egen styrka. För det andra kan det finnas en osäkerhet eller en felmarginal omkring hur en konkurrent bedömer sin motståndares styrka.

Mot bakgrund av dessa faktorer beslutar en person om han ska eller inte ska göra anspråk på resursen och därmed riskera en strid, om den andra personen också gör anspråk på den. Båda baserar sitt beslut på hur de bedömer sin egen styrka i förhållande till motståndarens.

”Det positiva med modellen är att den tar hänsyn till många former av mänsklig konkurrens”, säger Dominic Johnson. Det kan vara att driva ett rättsfall eller slåss om resurser som mark.

Forskarna körde simuleringar över flera tusen generationer med personer som hade varierande grader av överdrivet självförtroende och i varierande grad felbedömde andra, och iakttog vilka strategier som var effektiva. Liksom fallet är med fysisk evolution ”överlevde” fördelaktiga strategier, eller så blev de naturligt utvalda och nedärvda till nästa generation.

Resultaten, som publiceras i dag i tidskriften Nature, visar att överdrivet självförtroende lönar sig enbart, när det råder osäkerhet om motståndarens verkliga styrka, och när fördelarna med vinsten är tillräckligt mycket större än omkostnaderna.

”Låt oss säga att du och jag kämpar om en eller annan resurs”, säger Dominic Johnson. ”Så länge det råder osäkerhet om utfallet, och resursen är värdefull i förhållande till kostnaderna för att kämpa om den, är överdrivet självförtroende den bästa strategin.”

Om människor exempelvis kämpar om en ö med oljetillgångar, är vinsten av att få tillgång till oljan kanske 100 miljarder dollar, medan utgifterna för kriget kanske är tio miljarder.

Men ”om kostnaderna för en konflikt eller tävling är höga, och vinsten är ganska värdelös, klarar man sig betydligt bättre genom att vara försiktig.”

Är falsk optimism en nackdel i avancerade samhällen?

Daniel Blumstein, som är beteendebiolog vid University of California, säger att undersökningen sätter begreppet falsk optimism i perspektiv.

Till exempel kan hybris ha varit en del av orsaken till världsmarknadens kollaps 2008 och till de senaste krigen, däribland invasionen i Irak 2003, säger Dominic Johnson.

Faktum är att strategin, som har utvecklats i små samhällen, kan visa sig vara mindre ändamålsenlig i högt utvecklade och komplexa samhällen. ”Där börjar det gå snett för det överdrivna självförtroendet”, säger han.

Överdrivet självförtroende när man till exempel ska fatta beslut om att invadera ett avlägset land kan sålunda vara ett ”evolutionärt felsteg”.

Dominic Johnson jämför överlevnaden av överdrivet självförtroende som mänskligt grunddrag med vårt överdrivna sug efter mycket kaloririk mat, ”en konsekvens av en förkärlek, som var nyttig för oss en gång i urtiden”, när kalorier var en bristvara, ”men är en nackdel, när det ligger ett McDonald's vid varje gathörn”.

Enligt Robert Trivers, som är expert på social evolution vid Rutgers University i USA, kan det finnas en annan fördel med överdrivet självförtroende, i varje fall för män.

Män har en tendens att visa upp mer falsk optimism än kvinnor, en karaktärsegenskap som kan vara en fördel i deras traditionella evolutionära roller: att bekämpa rivaler och uppvakta kvinnor.

I båda situationerna bedöms män delvis utifrån deras grad av självförtroende, säger Robert Trivers. Under ett slagsmål kan utpräglat skrytande sålunda få en motståndare att dra sig tillbaka.

När allt kommer omkring ”är det inte mycket som verkar mindre fysiskt och romantiskt attraherande än om den andra personen har dåligt självförtroende”.

Läs också

Kanske är du intresserad av...