Varför drömmer vi?

Drömmar kan fungera som ett slags nattlig terapi, som tar udden av smärtsamma minnen, visar en ny undersökning.I ett nyligen genomfört experiment visade hjärnskanningar av personer som hade fått se känslomässigt provocerande bilder och därefter lagt sig att sova att den del av hjärnan som har att göra med känslor, blev mindre aktiv under REM-sömn (Rapid Eye Movement) – det stadium under vilket det förekommer drömmar.

1 december 2011 av Christine Dell’Amore, National Geographic News

Drömmar kan fungera som ett slags nattlig terapi, som tar udden av smärtsamma minnen, visar en ny undersökning.

I ett nyligen genomfört experiment visade hjärnskanningar av personer som hade fått se känslomässigt provocerande bilder och därefter lagt sig att sova att den del av hjärnan som har att göra med känslor, blev mindre aktiv under REM-sömn (Rapid Eye Movement) – det stadium under vilket det förekommer drömmar.

Dessutom berättade försökspersonerna att bilderna hade varit mindre känsloladdade nästa morgon. Detta tyder på att REM-sömn kan hjälpa oss att bearbeta svåra upplevelser i vårt liv, säger forskarna.

Varför vi sover är fortfarande ovisst, och sambandet mellan sömnen och vårt känslomässiga välbefinnande är ännu mer gåtfullt, säger ledaren för undersökningen, Matthew Walker, som är hjärnforskare vid University of California i USA.

Det finns exempel som pekar på sömnens terapeutiska effekter, bland annat det välkända talesättet att man mår bättre efter en god natts sömn, säger Matthew Walker.

Kliniska data visar att känslomässiga belastningar från rädsla till posttraumatisk stress kan leda till sömnproblem.

”Trots det skenbara sambandet vet vi otroligt lite om de grundläggande förhållanden i hjärnan, som utgör basen för ett samband mellan vårt känsloliv och hur vi sover”, säger han.

Nu tyder hans nya forskning på att ”det inte är tiden som läker alla sår, det är REM-sömnen”.

Det hjälper att sova på saken

Som förberedelse för experimentet delade Matthew Walker och hans kollegor in 34 friska, unga frivilliga i två grupper. Några personer i varje grupp iakttog och klassificerade sina reaktioner på 150 bilder, som visades med tolv timmars mellanrum, samtidigt som en MR-skanner mätte hjärnaktiviteten.

Bilderna, som har använts i hundratals undersökningar, omfattar allt från neutrala föremål som en kanna på ett bord till hemska bilder på människor som lemlästas i olyckor, säger Matthew Walker.

Den ena gruppen såg bilderna på morgonen och igen på kvällen utan att ha sovit mellan. Den andra gruppen såg bilderna före en hel natts sömn och på nytt morgonen därpå.

De frivilliga som sov mellan bildvisningarna, berättade om betydligt mindre känslomässiga reaktioner på bilderna efter den andra visningen.

MR-skanningar utförda under REM-sömnen visade att hjärnaktiviteten sjönk i amygdala – den del av hjärnan som bearbetar känslor – och det gjorde möjligen att den mer rationella prefrontala cortex (den främre delen av pannloberna) kunde motverka bildernas effekt.

Dessutom visade elektroencefalogram (EEG) av försökspersonernas elektriska hjärnaktivitet under sömnen en minskning av mängderna av de signalsubstanser som förknippas med stress.

När människor utsätts för känslomässig stress frigörs stresskemikalier, som utmärker och rubricerar händelsen och påminner hjärnan om att den ska bearbeta den under sömnen, säger Matthew Walker, vars undersökning publierades den 23 november i tidskriften Current Biology.

”Någon gång mellan den ursprungliga händelsen och den senare hågkomsten, skiljer hjärnan på ett smart sätt på känslor och minne, så att de inte längre är känsloladdade”, säger Matthew Walker.

”Det är det vi menar med nattlig terapi.”

Drömmar inte en känslomässig universalkur?

Sömnexperten David Kuhlmann säger dock att forskarlaget möjligen har ”dragit lite för långtgående slutsatser”.

Exempelvis är drömmar inte ett universalmedel mot känslomässig stress, säger David Kuhlmann, som är medicinsk chef inom sömnmedicin på Bothwell Regional Health Center i Missouri i USA.

Även om drömmar ”bidrar till att förbättra förmågan att hantera betungande situationer”, är det inte sannolikt att REM-sömn får dåliga minnen att försvinna fullständigt, säger han.

Han tillägger dock att det ”absolut är spännande resultat, även om de uppnåtts med ett begränsat antal försökspersoner i ett artificiell miljö”.

De båda experterna är eniga om att sömn ofta förbises inom medicinen, och det trots att forskning har avslöjat många av dess hälsosamma effekter.

Ledaren för undersökningen, Matthew Walker, påpekar att det senaste arbetet är ”ännu en påminnelse om att sömnen inte är ett tillstånd, då hjärnan sover och inte gör något”.

Tvärtom visar forskningen att sömnen har många viktiga funktioner, ”och en av de funktionerna är att hjälpa oss att bibehålla vårt känslomässiga och mentala hälsotillstånd.”

Läs också

Kanske är du intresserad av...