Virusjägare tar ett blodprov från en fladdermus. Arten är värd för en lång rad virus som kan smitta människor.

© PETE MULLER/National Geographic Creative

Snabbt vaccin ska stoppa mardrömsepidemi

30 miljoner kan dö av en ny virussjukdom som kan drabba världen inom tio till 15 år. Världens växande befolkning gör oss mer utsatta för smitta än någonsin, men nu ska forskare förhindra epidemier med ett nytt vaccin som kan utvecklas på ett par veckor.

29 maj 2018 av Andreas Ebbesen Jensen

På väggarna i slumkvarterets gränder hänger vita plakat med orden ”Ebola – rör inte!”. En påminnelse om den osynliga fara som sprids via mänsklig kontakt. Men varningen är svår att följa i det tätbefolkade området där familjer med upp till sex medlemmar bor i ett enda rum och vägarna är så smala att förbipasserande oundvikligen stöter ihop med varandra.

Rostiga plåtskjul och enorma avfallshögar hopas överallt i Kroo Bay.

Slumkvarteret var en gång en liten oas för lokala fiskare i Sierra Leones huvudstad Freetown, men befolkningstillväxten i den västafrikanska storstaden har förvandlat hamnområdet till en kaotisk dödsfälla. 

Sjukdomar som dysenteri, tyfus, kolera och malaria sprids lätt bland slummens 11000 invånare och i juli 2014 dök en ny dödlig fiende upp i staden.

Den 28-åriga sjuksköterskan Rebecca Johnson jobbar dagligen med att bota slumkvarterets fattiga invånare. 

Hon arbetar på behandlingscentrumet PTS1 i Freetown, där hundratals ebolapatienter ständigt kämpar mot den livshotande sjukdomen. 

Smittorisken är enorm i en miljö där kroppsvätskor och blod utsöndras från de infekterade, och tisdagen den 14 november börjar Rebecca Johnson själv att kräkas och får feber.

Hon blir blixtinlagd på sin egen arbetsplats och hennes kolleger tar blodprover på henne. När läkarna, iklädda gula skyddsdräkter, ett dygn senare kommer in till henne vet hon vilken diagnos de har ställt.

I Sierra Leones tätbefolkade huvud stad Free town är förhållandena idealiska för att ebola ska spridas.

© PETE MULLER/National Geographic Creative

Vi har fått 40 nya virussjukdomar på 40 år

Epidemin i Västafrika var det värsta utbrottet av ebola någonsin.

Ebola är ett virus som ursprungligen kommer från fladdermöss. Viruset ger kraftiga blödningar och sprids genom kontakt med de sjukas kropps vätskor. Över 70 procent av de smittade i Väst afrika avled och när epidemin slutligen var under kontroll 2016 hade den krävt 11 310 offer. 

Som en jämförelse avled bara 280 personer under det första utbrottet av ebola i avsides belägna byar i Sudan och Kongo (Kinshasa) 1976.

När sjukdomen år 2013 bröt ut igen, denna gång i Guinea, utgick många ifrån att epidemin snabbt skulle gå över av sig själv. 

Men Västafrika har förändrats drastiskt under 40 år. År 1976 var Afrikas totala befolkning 477 miljoner. I dag har kontinenten drygt en miljard invånare och enligt FN kommer antalet att växa till 2,2 miljarder år 2050.

Den massiva befolkningstillväxten som präglar fattiga länder i Afrika och andra delar av världen i dag innebär idealiska förhållanden för virus som ebola. 

När miljontals människor lever tillsammans i tätbefolkade områden där bristande hygien och bristande tillgång till sjukvård är en del av vardagen är det svårt att få bukt med ett virus som ebola när det väl har fått fäste. 

Samtidigt sprids i dag sjukdomar snabbare och längre än tidigare, eftersom människor är mer mobila och reser mer.

Sedan 1980 har antalet epidemier världen över fyrdubblats, och i dag finns det cirka 40 nya infektionssjukdomar som inte fanns för 40 år sedan – bland annat fruktade sjukdomar som sars, hiv, fågelinfluensa, nipah, lassafeber och zika. 

Varje år uppkommer en eller flera nya virussjukdomar och om världssamfundet inte inför nödvändiga förhållningsregler är frågan inte om utan när vi drabbas av ett nytt virus.

Det menar bland andra Microsoft-grundaren Bill Gates, som tillsammans med Tyskland, Norge och andra bidragsgivare nyligen har skjutit till 5,5 miljarder kronor till organisationen CEPI – Coalition for Epidemic Prepared ness Innovations. 

Syftet är inte minst att utveckla vacciner så att de farligaste virusen kan be kämpas snabbt och effektivt.

Blodet flödar ur alla kroppsöppningar

Tre dagar efter att Rebecca Johnson blev inlagd har sjukdomen tvingat in henne i en kamp på liv och död. Blodet flödar ur alla kroppsöppningar och hon är så försvagad att hon inte längre kan röra sig.

På grund av smittorisken får Rebecca Johnson inte ta emot besök under sin långa dödskamp i sjuksängen, och hennes föräldrar är placerade i karantän tills läkarna är säkra på att dottern inte har smittat dem med ebola. 

Som sjuksköterska är hon fullt medveten om att viruset har tagit livet av de flesta smittade på sjukhuset. Nu ber hon till Gud om att hon inte ska drabbas av samma öde.

”Ebola behöver inte vara världens undergång”, säger doktor Santigie Sesay uppmuntrande när han undersöker henne. 

Men även om den unga sjuksköterskan vill tro honom har hon svårt att känna sig helt övertygad.

På ett sjukhus i Sierra Leones huvudstad behandlar sjuksköterskan Rebecca Johnson hundratals ebolasmittade. En dag får hon själv feber och kräkningar.

© S. Saporito/WHO

Mutationer gör virus mer smittsamma

Sedan millennieskiftet har ett otal virus överraskat världen. Det senaste exemplet är zika som angriper foster och resulterar i handikappade barn med små huvuden. 

Sjukdomen härjar fortfarande i stora delar av Latinamerika.

År 2002 uppstod en annan ny virussjukdom, sars – severe acute respiratory syndrome – som angriper luftvägarna. 

Utbrottet spreds från Kina till Kanada, Frankrike och Storbritannien innan Världshälsoorganisationen (WHO) i juli 2003 kungjorde att pandemin hade stoppats.

Samma år dog 60 personer i Asien av fågelinfluensa H5N1 och 2005 kom viruset till Europa. H5N1 smittar normalt vid direktkontakt med fåglar och har bara i enstaka fall smittat från människa till människa. 

Men forskare fruktar att virusens förmåga att mutera kan göra dem mer smittsamma. När virusen kopierar sig själva uppstår det ibland små fel i den genetiska koden, mutationer, som i vissa fall ger dem nya egenskaper.

Under ebolaepidemin i Västafrika dök det upp många mutationer och enligt brittiska och amerikanska forskare var en av de nya varianterna av ebola viruset, GPA82V, mer smittsam än de tidigare varian terna och spreds dubbelt så snabbt hos befolkningen.

Organisationen CEPI ska därför utveckla bättre metoder för att övervaka virusens mutationer och smittvägar hos djur och människor, så att myndigheterna snabbt kan slå larm om ett möjligt nytt utbrott.

Kartläggning av virusgener förebygger epidemier

Utbrottet av zika i Syd- och Mellanamerika 2015 visar att systematisk övervakning av virus är nyckeln till att bromsa epidemier. 

Viruset var vanligt bland mygg långt innan det spreds till människor, och myggbekämpning hade därför kunnat förebygga epidemin. 

Tidigare analyserades prov från djur och människor på centrala labo ratorier, men med kompakt utrustning som dna-sekvenseringsmaskinen MinION kan virusjägare nu testa exempelvis mygg där de fångas in.

Illaluktande fladdermöss levde i ihåligt träd

Ebolaepidemin i Västafrika har precis brutit ut när den tyske epidemiologen Fabian Leendertz våren 2014 reser till bergsområdet Massif du Ziama i sydöstra Guinea på jakt efter virusets ursprung. 

Tillsammans med kolleger från tyska Robert Koch-institutet sätter han upp fladdermusnät i skogen, men trots att djuren flaxar in i nätet hittar virusjägarna inga spår av ebola när de tar blodoch salivprov av fångsten.

Den tyske virusjägaren Fabian Leendertz hittade den lilla byn i Guinea där ebolaepidemins första offer sannolikt smittades av en fladdermus.

© Bredow/RKI

Tio dagar senare får de äntligen ett uppslag om källan till ebolaepidemin. Ett tips leder dem till byn Meliandou, sex timmars bilfärd bort, där de talar med invånarna. 

Några månader tidigare insjuknade den tvåårige pojken Emile Ouamouno efter att han hade jagat en flock ”illaluktande fladdermöss” som levde i ett ihåligt träd. 

Pojken avled och tog med sin mamma och syster i graven. Oturligt nog för Fabian Leendertz och hans forskarlag brände grannarna ned fladdermusboet kort därpå. 

Därför kan virusjägarna inte undersöka de djur som pojken varit i kontakt i med, men analyser av askan från det nedbrända trädet visar att det var bebott av den veckläppade fladdermusen Mops condylurus.

Det är känt att arten kan bära på ebolavirus utan att insjukna. Virusjägarna hittar dock inga spår av ebola i de prover de tar av fladdermöss i området, och det finns inga blodprover från den tvåårige pojken. 

Därför kan Fabian Leendertz inte med 100 procents säkerhet fastslå att viruset överfördes till pojken från någon av fladdermössen, men allt pekar på att det värsta ebola utbrottet i historien började vid foten av det ihåliga trädet.

Barnen i byn Meliandou leker i ett träd som påminner om det träd där infekterade fladdermöss smittade en tvåårig pojke med ebola.

© PETE MULLER/National Geographic Creative

Fler människor kommer i kontakt med djur

Behovet att skapa utrymme för fler människor i storstäderna har inneburit att allt större skogsarealer måste ge plats åt för nya vägar och bostäder. 

Det har lett till att många fler människor i bland annat Sierra Leone och Liberia numera lever i närhet till vilda djur som fladdermöss, gnagare och apor. 

I flera västafrikanska länder jagar och äter befolkningen smitt bärare som fladdermöss, gnagare och apor, och om jägarna kommer i kontakt med blod eller andra kroppsvätskor från djuren riskerar farliga virus som ebola att överföras från djur till människa. 

60 procent av alla nya sjukdomar som smittar människor kommer enligt biologen Kate Jones vid Zoological Society of London från djur.

FÖRSTÅ NATURENS VÅLDSAMMA KRAFTER med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Överbefolkning gör oss sjuka

Fler sjukdomar

© The Royal Society

Sedan 1980 har antalet virusutbrott i världen fyrdubblats. Antalet olika sjukdomar har också vuxit. Totalt har det förekommit 12 102 utbrott av 215 olika virus i 219 länder. 

65 procent av utbrotten är sjukdomar som ursprungligen kommer från djur. I takt med att världens befolkning växer kommer fler människor i kontakt med vilda djur, och befolkningstätheten i storstäder och större resaktivitet gör att virus sprids i allt högre utsträckning.

Fler virus från djur 

© The Royal Society

Om epidemier som ebola ska kvävas i sin linda är det nödvändigt att lokalisera smittans ursprung och antingen övervinna eller övervaka smittbärarna så att de inte kommer i kontakt med ländernas växande befolkningar. 

Därför samarbetar organisationen CEPI med bland andra den amerikanska folkhälsomyndigheten, CDC, för att kartlägga möjliga epidemihärdar genom att kontinuerligt ta prover av fladdermöss och andra smittbärare.

CDC administrerar tio centrum över hela världen, som övervakar några av världens farligaste virus. De senaste två åren har virusjägarna besökt mer än 750 sjukdomsutbrott för att förekomma nästa mördarvirus. 

Hittar de spår av ebola, mers, nipah eller andra farliga virus rapporterar de vidare till ländernas regeringar, så att myndigheter kan varna lokalbefolkningen från att komma i kontakt med djuren och nödvändiga vacciner kan utvecklas och skickas till drabbade områden.

Vaccin testas på människor

Befolkningarna i eboladrabbade områden har fått nytt hopp eftersom den norske virusforskaren John-Arne Røttingen i juni 2015 besökte den lilla byn Bonfé i Guinea. 

Sedan april 2017 har norrmannen lett ett internationellt forskarlag ett helt nytt ebola vaccin, rVSV-ZEBOV, på drygt 4000 personer. 

Metoden är en så kallad ringvaccinering, i vilken ebolasmittades närmaste vaccineras för att bromsa smittan. Nu ska Røttingen med egna ögon se hur väl försöket har slagit ut.

Bonfé har en speciell plats i norrmannens hjärta. Det var där läkarna injicerade den första vaccindosen i armen på en patient. 

Vid det tillfället hade en fyraårig flicka i byn drabbats av ebola och för att för hindra smitta tog forskarna risken att vaccinera hennes familj med det otestade vaccinet.

När John-Arne Røttingen går runt i byn träffar han den lilla flickan. Vaccinforskaren sätter sig på huk bredvid den före detta ebolapatienten som överlevde sjukdomen och poserar för kameran. 

Med glädje konstaterar han att sjukdomen aldrig spreds från flickan till andra invånare i byn och att ingen annan testperson som fick vaccinet har smittats av den fruktade sjukdomen. 

Det är för tidigt att dra några slutsatser av försöket, men mycket tyder på att John-Arne Røttingen har tillgång till världens första hundraprocentigt effektiva ebolavaccin.

Den norske vaccinforskaren John-Arne Røttingen hälsar på en liten flicka som hade smittats av ebola. Ett nytt vaccin förhindrade att viruset spreds i byn.

© B. Nilsson/Norwegian Institute of Public Health

Nästa utbrott kan döda 30 miljoner

Normalt tar det upp till tio år att godkänna nya vacciner, men när det gällde ebolaviruset gav myndigheterna dispens från den långvariga godkännandeprocessen på grund av den akuta krisen. 

Snabbare vaccinutveckling är emellertid inte bara en fråga om en effektiv godkännandeprocess. Ebolavaccinet utvecklades redan 1999 av den kanadensiske läkaren Heinz Feldmann, men eboladödaren hade bara testats på möss och på grund av bristfällig finansiering fick vaccinet samla damm på en laboratoriehylla under 15 års tid.

Bill Gates och organisationen CEPI ska se till att det misstaget inte upprepas. Därför arbetar CEPI i dag med att påskynda utvecklingen av nya vacciner, så att de i framtiden kan godkännas, framställas och distribueras på 90 dagar eller mindre. CEPI arbetar bland annat tillsammans med läkemedelsföretag som Merck, som har köpt rättigheterna till rVSV-ZEBOV. 

I dag genomförs de sista testerna med syftet att få vaccinet officiellt godkänt.

Vaccinet är en manipulerad variant av ett virus från hov- och klövdjur, som är ofarligt för människor. 

Vissa av ebolavirusets gener, som kodar dess karakteristiska yta, förs in i det ofarliga viruset som injiceras i en person och infekterar cellerna. 

Det leder till att kroppen producerar viruspartiklar som liknar ebola till utseendet, vilket aktiverar immun försvaret så att per sonen skyddas mot det riktiga viruset.

Vaccinet är ett så kallat rna-vaccin. Det är en ny vaccin teknik som CEPI har stora förhoppningar på i kampen mot nya epidemier. Till skillnad från traditionella vacciner kan rna-vaccin utvecklas på ett par dagar och snabbt anpassas för att bekämpa nya virusmutationer.

I december 2016 upprättade epidemiologen Mark Woolhouse vid The University of Edinburgh en lista över de 37 virus som utgör störst risk för att utlösa stora epidemier. 

CEPI fokuserar sin insats mot de tre sjukdomar som experterna anser vara allra farligast: Mers, nipah och lassafeber.

Av de tre sjukdomarna är lassafeber den som hittills har smittat flest personer. Blödningssjukdomen, som är släkt med ebola, har drabbat mellan 100000 och 300000 personer. 

Omkring 5 000 har avlidit men dödssiffran kan snabbt explodera om viruset muterar och exempelvis blir luftburen.

När spanska sjukan – den största epidemin i modern tid – härjade 1918–19 var dödligheten ganska låg. Men eftersom viruset spreds genom luften drabbade sjukdomen en miljard människor – cirka hälften av dåtidens totala världsbefolkning – och kom att kosta 50 miljoner människor livet.

Enligt CEPI är risken stor att jorden inom de närmaste 10–15 åren drabbas av ett nytt luftburet virus som kan utlösa en världsomspännande epidemi. 

Och om vi inte är tillräckligt väl förberedda kan den osynliga mördaren kräva upp emot 30 miljoner människoliv.

FÖRSTÅ NATURENS VÅLDSAMMA KRAFTER med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Svininfluensaepidemin under 2009–2010 visar hur snabbt ett nytt virus kan spridas. Den så kallade H1N1-influensan bröt ut i Mexiko i mars 2009 och spreds på bara ett par månader till nästan alla världens länder.

En skråma i fingret startar en ny epidemi

”Jag vill att hela världen ska veta att ebola inte är jordens undergång och att sjukdomen kan övervinnas.”

Det har gått mer än tre månader sedan sjuksköterskan Rebecca Johnson kämpade för sitt liv på isoleringsrummet i PTS1-behandlingscentrumet i Freetown. Den 25 januari 2015 står hon i talarstolen under en konferens för Världshälsoorganisationen i Genève och berättar sin historia för åhörarna.

Rebecca Johnson överlevde ebolaviruset och skrevs ut i december 2014 efter en månads behandling. 

Nu viger hon sitt liv åt att hjälpa andra ebolaöverlevare att återvända till sina samhällen, som ofta vänder tidigare smittade ryggen på grund av rädsla och vidskepelse.

Även för invånarna i byn Meliandou i Guinea, där utbrottet började, kommer det att dröja innan livet återgår till det normala igen, trots att WHO deklarerade att Västafrika fritt från ebola i januari 2016. 

Det är svårt att få tag på livsmedel eftersom Sierra Leones jordbruksproduktion har avstannat och invånarna i den lilla byn fortfarande bor nära smittbärare som fladdermöss och gnagare.

Trots att virusjägaren Fabian Leendertz och den norske forskaren John-Arne Røttingen fortsätter att jobba med smittspårning och att utveckla nya vacciner lurar faran för ett nytt utbrott bokstavligen runt hörnet. 

En droppe blod eller saliv från ett djur kan ta sig in i en människa genom en liten spricka i ett finger och färdas vidare ut i världen med ett nytt och okänt virus.

Häng med till stridsplatsen

Följ forskarnas kamp mot klockan när de kämpar en ojämn kamp mot mördarsjukdomarna. I varje nummer av Illustrerad Vetenskap får du följa med till den medicinska frontlinjen, där du kan se kampen från första parkett. Teckna en prenumeration nu, så kontrar vi med ett fantastiskt erbjudande. Du får:

  • Tillgång till alla våra e-magasin, bland annat National Geographic och Gör Det Själv
  • Ett par läckra trådlösa hörlurar från Vinyl Tech
  • Två nummer av Illustrerad Vetenskap

Och du får hela härligheten för bara 59,50 kronordu sparar 487 kronor.

En teater i Sydkoreas huvudstad Seoul desinficeras med rök för att förhindra smitta under ett mersutbrott 2015.

© JUNG YEON-JE/Scanpix

3 virus kan bli nästa mördare

Organisationen CEPI ska förhindra nya epidemier genom att utveckla vacciner mot de farligaste virusen. CEPI riktar särskilt in sig på tre virus med hög risk att mutera till nya varianter som kombinerar smittsamhet med dödlighet.

Lassafeber: Råttor sprider släkting till ebola

  • Lassafeber är besläktat med ebola och kan ge kraftiga blödningar. Viruset observerades för första gången i Lassa i Nigeria 1969.
  • Smitta: Råttor är smittbärare och viruset smittar vid kontakt med djurens urin, exkrementer eller saliv.
  • Symptom: Feber, magsmärtor, kräkningar, diarré, halsont och hosta. I värsta fall blödning från kroppsöppningar.
  • Årligen dör 5 000 av lassafeber.

Mers: Mellanöstern drabbat av nytt luftvägsvirus

  • Mers står för Middle East respiratory syndrome. Det första fallet av sjukdomen registrerades i Saudiarabien 2012.

  • Smitta: Mers anses komma från fladdermöss. Smittvägen till människor går eventuellt via dromedarer.
  • Symptom: Feber, hosta, andnöd och diarré. Senare kan den smittade drabbas av blodförgiftning och organsvikt.
  • 35 procents dödlighet. Viruset kan smitta mellan personer via nys ningar och hosta, men risken är liten.

Niphahvirus: Husdjur smittar människor

  • Nipahvirus är extremt smittsamt och observerades först i Malaysia 1998. Patienterna är ofta grisuppfödare som smittas av sina djur.
  • Smitta: Virusets primära värd fladdermusen smittar grisar, hästar och hundar, som i sin tur smittar människor.
  • Symptom: Feber, huvudvärk, yrsel och andningsproblem. I flera fall hamnar den smittade i koma.
  • Upp emot 75 procent av alla smittade dör, och direkt smitta mellan människor kan inte uteslutas.

Läs också

Kanske är du intresserad av...