Virus skall besegras på hemmaplan

Smittsamma virus kan inte spridas utan oss. Hittar vi virus hantlangare i människans celler, kan vi kanske stoppa pandemier.

21 januari 2010 av Farhana Hossain

Bara några månader efter utbrottet av den så kallade svininfluensan i Mexiko och USA förra våren kom de första rapporterna om resistens mot influensaläkemedlet Tamiflu. Det var ingen överraskning, för redan vintern innan var de flesta stammar av vanlig säsongsinfluensa resistenta mot Tamiflu. Varför är antivirala medel inte lika effektiva som antibiotika är mot bakterier? Svaret är att virus är betydligt lömskare. De muterar så fort att de slinker genom fingrarna på till och med de allra bästa preparaten.

Forskare arbetar dock nu utifrån en ny, radikal strategi med vilken man kanske kan hindra framtida pandemier och göra det möjligt att ta fram ett bredspektrumpreparat mot virus. Idén är enkel: i stället för att angripa själva viruset riktas angreppet mot de mänskliga celler som infekterats. Bakterier har en förmåga att reproducera sig själva, en mekanism som antibiotika angriper. Virus är emellertid parasiter: de invaderar värdcellen, tar över dess maskineri och gör kopior av sig själva.

Virus fortplantning måste stoppas

Viruset tillverkar tusentals kopior av den egna organismen, vilket innebär tusentals möjligheter till mutationer och utveckling av läkemedelsresistens. Ett preparat som förstör den del av människocellen som gör att viruset kan fortplanta sig skulle kunna sätta stopp för det med betydligt mindre risk för resistens. ”Kan man identifiera en värdfunktion som är gemensam för hiv, influensa och ebola skulle man kunna få fram ett läkemedel som är verksamt mot alla tre: ett antiviralt bredspektrumpreparat”, säger Michael Kurilla vid USA:s nationella institut för allergier och smittsamma sjukdomar.

Nyckeln är att hitta rätt mål, en gen och det protein som genen kodar och som människocellen klarar sig utan, men som viruset behöver. Vårt DNA innehåller över 20000 gener, av vilka många är passiva. Vissa gener är till exempel endast aktiva på fosterstadiet. Nu när hela den mänskliga arvsmassan kartlagts kan forskarna systematiskt leta efter mål genom att sätta enskilda gener i flera celler ur spel och se vad som sker. Ett läkemedelsföretag i USA använder en trestegsprocess (illustration på föregående uppslag). Först smittas celler med ett harmlöst retrovirus, som slumpartat kopplas till DNA och slår ut gener som står i dess väg. I andra grupper sätts utvalda gener ur spel med matchande bitar RNA. Om cellen överlever utan en viss gen, och därmed är resistent mot infektionen, är just denna kombination av gen och protein ett lovande mål för ett nytt läkemedel.

Det första preparatet av detta slag heter Maraviroc och används redan vid behandling av hiv-infektioner. Det blockerar ett protein på cellytan som fungerar som en receptor för hiv-viruset. Man har nyligen påbörjat kliniska studier med läkemedlet Fludase, som inaktiverar just de receptorproteiner som både svininfluensa och vanlig säsongsinfluensa använder för att tränga in i cellerna i våra luftvägar.

Jakten

För att hitta nya mål för antivirala medel letar man efter gener som mänskliga celler klarar sig utan, men som virus behöver. Här är en av sökmetoderna.

1. Sök överflödiga gener Ett harmlöst retrovirus används för att slå ut olika gener i varje människocell i en koloni. Om en cell överlever betyder det att den aktuella genen inte producerade några livsviktiga proteiner.

2. Fienden närmar sig De återstående cellerna saknar därmed en gen som de inte behöver. De smittas med ett virus som influensa (orange), som normalt skulle döda allihop. Vissa överlever.

3. Hitta överlevande Överlever en cell betyder det att viruset inte kunnat fortplanta sig utan det protein som kodas av den saknade genen. Nya antivirala medel kan kanske komma åt proteinet utan att skada människocellerna.

4. Bryt Cirkeln Med preparat riktade mot mänskliga protein kan virus störas i olika stadier av livscykeln. Det enda i dag godkända läkemedlet av detta slag blockerar en receptor som hiv behöver för att ta sig in i immunceller

Traditionella antivirala medel angriper viruset. Tamiflu, till exempel, blockerar ytprotein på influensaviruset, vilket gör att viruset inte kan lämna cellen och infektera fler.

Läs också

Kanske är du intresserad av...