Afghanistans litiumrikedom förblir kanske en dröm

På vissa håll i de otillgängliga områden som utgör en stor del av Afghanistan, till höger och vänster om den gamla Sidenvägen, verkar det finnas stora förekomster av oexploaterade rikedomar.

Saltslätten Uyuni i Bolivia är en av världens största oexploaterade depåer av litium – en metall som är en grundläggande komponent i många batterier. Geologer anser att Afghanistan har motsvarande rikedomar av Litium. Precis som i Bolivia kan det dock bli politiken som blir den avgörande faktorn för utvinningen av litium.
Noah Friedman-Rudovsky, Bloomberg/Getty Images
Saltslätten Uyuni i Bolivia är en av världens största oexploaterade depåer av litium – en metall som är en grundläggande komponent i många batterier. Geologer anser att Afghanistan har motsvarande rikedomar av Litium. Precis som i Bolivia kan det dock bli politiken som blir den avgörande faktorn för utvinningen av litium.

USA:s militär och geologer från Pentagon har nyligen pekat på förekomsterna, som uppskattas vara värda omkring 40 biljoner kronor, som den medicin som kan läka den plågade afghanska ekonomin.

Det finns metaller och ädelstenar, som var eftertraktade förr och är det än i dag: guld, koppar och lapis lazuli för att bara nämna några.

Experterna säger att den del av de underjordiska reserverna som kanske verkar mest lovande är förekomsterna av litium, en mjuk metall, som används i små batterier, som förser allestädes förekommande elektronikprodukter som mobiltelefoner, bärbara datorer och iPods med ström, och som anses vara den lösning för energilagring som kan starta en revolution inom området elbilar. Det skulle kunna förvandla Afghanistan från en krigsdrabbad ekonomi, som är beroende av narkotikahandel, till källan till en ny energiframtid – ett Saudiarabien för litium.

När det gäller det land som är känt som ”imperiernas kyrkogård”, kan man dock inte ta något för givet.

Afghanistans metall- och mineralförekomster – som långt ifrån är någon ny upptäckt – har varit välkända och har gett näring åt drömmar i flera tusen år. Än så länge saknas dock den nädvändiga kunskapen för att exploatera rikedomarna. Med avseende på litium är marknaden dessutom osäker.

En skatt som har varit känd länge

Afghanistans departement för gruvdrift skriver på sin webbplats att landet i flera tusen år har varit känt som en källa till ädelstenar och mineraler. Det var emellertid först på 1800-talet som man gjorde systematiska försök att utnyttja råvarorna – först britterna och därefter Indiens geologiska undersökningar.

”Från 1800-talet och framåt har olika geologiska expeditioner undersökt områden längs de viktigaste karavanvägarna och senare längs huvudlederna för biltrafik”, säger departementet.

Även under 1900-talet har det förekommit sporadiska försök att kartlägga och utnyttja resurserna.

Dessa projekt har dock avbrutits av ihållande konflikter, däribland invasioner av Sovjetunionen 1979 och USA och Storbritannien 2001, förutom inbördeskrig och talibanernas välde. År 2004 gjorde Storbritanniens och USA:s geologiska undersökningar (USGS) dock tillsammans med Afghanistans geologiska undersökningar och departementet för gruvdrift ett nytt försök att kartlägga förekomsterna. År 2007 sade man från USGS:s sida att Afghanistan utan tvekan förfogar över betydande oupptäckta råvarutillgångar.

Michael T. Klare, som skrivit Resource Wars: The New Landscape of Global Conflict og Blood and Oil: The Dangers and Consequences of America’s Growing Dependency on Imported Petroleum, påpekar att varken Storbritannien, Indien eller Sovjetunionen har lyckats utnyttja Afghanistans rikedomar. Det är inte säkert att det blir annorlunda denna gång.

”Tidigare kunde vi inte exploatera dem på grund av konstanta krig och avsaknad av infrastruktur, till exempel i form av järnvägar”, säger han.

Michael T. Klare anser att Kina, som har stor erfarenhet av att bygga järnvägar, kanske är den enda kandidaten med kapacitet att ta på sig en sådan uppgift, men att man kommer att stöta på hinder som är lika krävande som det bergiga landskapet. ”Man kommer sannolikt att stöta på krigsherrar, som kräver mutor”, säger han. ”Det finns inga administrativa institutioner, ingen lagstiftning. Så kommer situationen troligen att se ut.” Han anser att det kan ta decennier, innan en egentlig produktion av mineraler kan inledas.

Exploateringen av litiumförekomster är särskilt problematisk

Efterfrågan på litium har exploderat i takt med utbredningen av mobiltelefoner, bärbara datorer och annan elektronik, som drivs av uppladdningsbara litiumjonbatterier. Av en rapport från 2008 från USA:s geologiska undersökningar framgår det att användningen av litium i batterier till mobiltelefoner har mångdubblats från 1,8 ton 1996 till 170 ton 2005.

Precis som med olja har USA gått från att vara producent till att vara en stor importör, som är beroende av utländska råvaror för att täcka mer än hälften av landets förbrukning av litium. Chile (kartan) är den största producenten av litium i världen och den största exportören till USA, visar USGS:s senaste marknadsanalys om litium.

Chiles nordliga granne, Bolivia, har enorma förekomster av litium, men de har ännu inte exploaterats. Utländska gruvbolag har tvekat på grund av president Evo Morales, som har låtit staten ta över många av Bolivias företag och har gjort det klart att han kommer att låta staten behålla kontrollen över råvarorna, även om hans målsättning är att exploatera landets litiumreserver.

Osäker framtid för litium

Trots förväntningar på en kraftig ökning av den framtida efterfrågan på litium har marknaden gått tillbaka på grund av finanskrisen, visar rapporten från USGS. ”De stora litiumproducenterna rapporterade om en nedgång i försäljningen på mellan 15 och 42 procent efter halva 2009”, konstaterar rapporten. ”Förbrukningen av litium på slutanvändarmarknader för batterier, keramiska produkter och glas, smörjningsmedel och farmaceutiska produkter har minskat. Den ledande producenten av litium i Chile har rapporterat att man kommer att sänka priset på litium med 20 procent under 2010.

Trots att biltillverkare fortfarande forskar kring användningen av litium för lagring av energi i elbilar, fortsätter de hybridbilar som rullar i dag att använda nickel-metallhydridackumulatorer. De flesta bedömare anser att det kommer att ske en övergång till lättare, mindre och effektivare litiumbatterier i transportsektorn, men det finns även skeptiker. John German, som är ingenjör och hybridexpert, och som tidigare har arbetat för Honda, sade förra året i en intervju för webbplatsen HybridCars.com att han inte trodde att litiumjonbatterier skulle kunna leverera tillräckligt stor aktionsradie för att väljas som energilösning i renodlade elbilar.

John German menar dock att litium kommer att kunna få en roll i hybridgaselektriska fordon som de som redan rullar på vägarna. Don Murphy, som är expert på litiumjonbatterier och tidigare direktör för Bell Labs, drog en liknande slutsats i ett tal i Silicon Valley tidigare på året; han sade att han ansåg att litiumbatteritekniken kommer att göra framsteg, men att det kommer att ske långsamt.

Sannolikt har dock diskussionen om litiumbatterier och bilar ingen större relevans för invånarna i Afghanistan.

Michael T. Klare, som är professor i freds- och globala säkerhetsstudier på Hampshire College i Massachusetts i USA, förutspår att mineralrikedomar ”inte kommer att vara till någon större nytta för gemene man i Afghanistan och sannolikt kommer att förvärra läget snarare än att göra det bättre”. Landet har alla förutsättningar att falla offer för den så kallade ”råvaruförbannelsen”.

”När en ny källa till rikedom upptäcks i mycket fattiga länder, slåss olika grupper om att kontrollera den rikedomen, och om att behålla den för sig själv, och de använder militären och polisen för att kontrollera den, vilket leder till utbredd korruption och våld”, säger Michael T. Klare.

Detta scenario har utspelat sig i Nigeria med landets olja och i Demokratiska republiken Kongo med dess stora förekomster av mineraler. ”Kongo har inte upplevt annat än olycka sedan mineralerna upptäcktes där,” siger Michael T. Klare.

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från National Geographic.

Anmäl dig så får du varje vecka:

  • De finaste bilderna
  • De bästa artiklarna
  • Veckans quiz

Nytt nummer: Flytta på dig, T. rex!

Prenumeration: I nummer 10 / 2014 kan du läsa om giganten Spinosaurus, som var det största och glupskaste rovdjuret på jorden. Större än Tyrannosaurus rex...

Delta i Månadens bästa bild

Delta i National Geographics månatliga fototävling. Temat i oktober är kvälls- och nattbilder. Vinnaren får sin bild publicerad i National Geographic.

Illustrerad Vetenskap
Världens Historia
National Geographic

Copyright © 2009 Bonnier Publications