Elfenben säljer – du kan inte gissa vilka köparna är

Nya internationella undersökningar avslöjar sanningen bakom den globala efterfrågan på elfenben, och köparnas dubbelmoral visar sig vara lika framträdande som betarna på en vuxen elefanthane.

25 augusti 2015 av Mark Strauss / National Geographic

Marknaden för elfenben präglas av dubbelmoral

De allra flesta som köper elfenben säger att de stöder förbudet mot den illegala handeln. National Geographic och GlobeScan uppmärksammar de överraskande och skrämmande självmotsägelserna.

Syftet med undersökningen är att förstå varför människor i USA och Asien fortsätter att köpa elfenben, trots flera års arbete med att uppmärksamma hur den illegala handeln leder till masslakt av elefanter.

Tragedin verkar dock inte påverka unga köpare bland låg- och medelinkomsttagare, som med ”det vita guldet” vill få en image som utstrålar välstånd och social status.

Är vi generationen som utrotar elefanterna?

”Det finns en tydlig motstättning bland personer som säger att de vill köpa det och att de stöder strängare regler mot handeln”, säger Terry Garcia, som är vetenskaplig chef hos National Geographic. “Det är ett förnuftsresonemang; de har för sig själva skapat argument som övertygar dem om att köpen inte gör någon skada”.

Köpare av elfenben är generellt mot djurplågeri, men mindre än en tredjedel anser inte att elefanter är hotade, eller att de små köpen påverkar bestånden.

Attityder bland potentiella köpare

NG STAFF SOURCE: NG, GLOBESCAN

I USA och Filippinerna viftas oron för elefanternas framtid bort med argumentet att regeringarna kommer att förhindra en utrotning. Vietnameserna anser däremot att de bör köpa så mycket elfenben som möjligt så snabbt som möjligt, medan det fortfarande finns att få tag i. Så länge det finns en efterfrågan på elfenben kommer någon att sälja det. Och så länge det är till salu kommer någon att köpa det.

”Vi måste fokusera på hur efterfrågan kan minskas”, säger Garcia. Med andra ord: ”Hur gör vi det oacceptabelt och ocoolt att köpa elfenben?”

Marknadskrafter

Handel med elfenben förbjöds 1989, när beståndet på ett årtionde halverats till drygt 600000 elefanter. Sedan 2007 har handeln dock tagit fart igen. I det närmaste lagligt.

Hur? För att många afrikanska länder fick tillåtelse att sälja elfenben konfiskerat från tjuvskyttar. Två av de största marknaderna är USA och Kina, som båda tillåter begränsad försäljning av elfenben på särskilda villkor. Det positiva är att nya lagar, om de godkänns, kraftigt kommer att reducera mängden elfenben i omlopp.

De dåliga nyheterna är att i likhet med narkotika, så innebär förekomst av köpare att det finns säljare. Därför undersökte GlobeScan vilka som köper elfenben och varför det gör det.

Som grundval hade man åtta månader med intervjuer och fokusgrupper i de fem länder som är mest belastade av den illegala handeln: Kina, Thailand, Vietnam, Filippinerna och USA.

Resultaten visade att 22 procent är ”sannolika köpare” – personer som förväntar sig att köpa elfenben inom de kommande tre åren, och som har råd. Ytterligare 28 procent var ”riskköpare”, som skulle köpa elfenben, om de hade råd. Eftersom medelklassen i en del av länderna växer, kan denna grupp lätt bli ”sannolika köpare”.

Köparna i de fem länderna har det gemensamt att de betraktar elfenben som “den perfekta gåvan”, som på en och samma gång är ovanlig, värdefull, vacker, exotisk och lyckobringande. Egenskaper som bara leder till fler slaktade elefanter.

Unga personer är okunniga om elfenben

Undersökningen har även visat att det är nödvändigt att komma in i huvudet på målgruppen av potentiella köpare av elfenben, i synnerhet unga människor.

På samma sätt som amerikanska anti-rökningskampanjer med rätt budskap har varit effektiva, tror personerna bakom undersökningen att det finns en möjlighet att vända trenden.

En av strategierna är att förklara hur mycket pengar från den illegala handel hamnar hos kriminella organisationer och terrorgrupper.

“Det överraskade mig att de flesta av de potentiella köparna är unga människor”, säger John Calvelli från Wildlife Conservation Society. “Men det ger även hopp, eftersom ungdomen i dag är upplyst via internet, och jag tror att vi kan påverka dem positivt på många områden”.

Talespersoner ska skapa tillit

Ska budskapet tränga in krävs även rätt talespersoner, som i Japan, där efterfrågan under 1980-talet sjönk kraftigt, när landets kronprins uttalade sig mot den illegala handeln.

National Geographic och GlobeScan har sett närmare på vem den vanliga befolkningen betraktar som mest förtroendeingivande, när ämnet är handel med elfenben. Topp-tre-listan utgörs av icke vinstdrivande miljöorganisationer, vetenskapsmän och akademiker samt familj och vänner.

Enligt Calvelli är mun mot mun-metoden bäst. En vän säger till en annan att det inte är coolt att köpa elfenben.

År 1989 konstaterade Kenyas president Daniel Moi att ”för att stoppa tjuvskytten, måste smugglaren också stoppas. Och för att stoppa mellanhanden, måste köparen övertygas om att inte köpa elfenben”.

Läs också

Kanske är du intresserad av...