”Att forma, gjuta och sätta samman en rekonstruktion av en 15 meter lång val är en dröm – eller en mardröm – för den som gillar att lägga pussel”, säger chefskonservator William Sanders på paleontologiska museet vid University of Michigan. Det tog ett år att göra avgjut­ningarna av en Basilosaurus fossiliserade ben. I förgrunden syns revbenen och bakom dem ryggraden. De vita avgjutningarna målas för att bli så lika de rostfärgade originalen som möjligt.

Galleri: Wadi Al-Hitan

Wadi Al-Hitan betyder ”valarnas dal”. Den egyptiska öknen, som en gång var ett hav, vimlar av kvarlevor av tusentals förhistoriska valar.

2 september 2010

Wadi Al-Hitan betyder ”valarnas dal”. Den egyptiska öknen, som en gång var ett hav, vimlar av kvarlevor av tusentals förhistoriska valar. Foto: Richard Barnes

Segelformiga bendelar på Basilosaurus ryggrad fungerade som fästen för de stora muskler som rörde stjärten och ryggen när valen simmade.

Datortomografier av ben från Basilosaurus, till exempel denna käke, ska användas för att ta fram en digital modell som visar hur valen rörde sig, simmade och tuggade.

En valkäke sticker ut ur en klippa i Wadi Al-Hitan, mindre än 16 mil från pyramiderna i Giza. ”I en egyptisk folksaga som nedtecknats med hieroglyfer förekommer en sjöorm”, berättar paleontologen Philip Gingerich. ”Inspirationen till den kom kanske från de här djuren.”

Föreställ dig att den här öknen har legat under vatten och att valar har simmat omkring här. En stig leder besökarna runt klipporna, som innehåller fossil av sedan länge utdöda havsdjur.

Marken glänser som lera, men här är torrt som i Sahara. Nummulitbäcken som detta har fått sitt namn av de myntformiga fossil som finns här en masse (se nästa bild).

Nummuliterna ger viktiga ledtrådar till hur de tidiga valarna levde och dog.

Mohammed Sameh (till vänster), som är parkvakt i Wadi Al-Hitan, sätter ihop ett skelett av en Dorudon tillsammans med forskaren Iyad Zalmout vid University of Michigan. Öknens sällsynta förhistoriska valar bidrog till att ge området en plats på UNESCO:s världsarvslista.

Vind och sand formar klipporna i Wadi Al-Hitan till skulpturer som egyptierna kallar lerlejon och sittande sfinxer.

Denna 37 miljoner år gamla och ytterst välbevarade Basilosaurus hittades i Wadi Al-Hitan med nosen utstickan­de ur ena sidan av en kulle och stjärten ur den andra. I år återvänder den till Egypten för att bli huvudatt­raktion på ett nytt museum om valarnas evolution.

Egypten är inte det enda land där man hittat spår av de tidigaste valarna. Fyndet av den 47 miljoner år gamla Maiacetus, som nu finns i källaren under University of Michigans paleontologiska museum, gjordes till exempel i Pakistan. Denna val hade kraftiga ben och simhud och kunde ta sig fram på land som ett sjölejon. Benen gav drivkraft när den simmade, medan stjärten mest av allt fungerade som ett roder.

Wadi Hitan-områdets huvudkontor är placerat bakom en höjd, som skyddar mot solen och den sandiga vinden, som piskar genom öknen. Den egyptiske arkitekten Gabriel Mikhail ritade byggnaden så att den ska gå i ett med öknens former och färger.

Wadi Hitan-landskapet i nordöstra Egypten innehåller tusentals förhistoriska valskelett. En del är bevarade ned till minsta detalj. Paleontologer använder ibland smeknamn för att identifiera enskilda fynd. Denna Durodon är känd som den italienska valen, eftersom forskaren som fann den var italienare.

Läs också

Kanske är du intresserad av...