Mumifierad prinsessa led av hjärtsjukdom

En spensligt byggd egyptisk prinsessa, som skulle ha behövt en dubbel bypass-operation, kan kanske ge nya insikter i orsakerna till åderförkalkning, säger experter.

19 april 2011 av James Owen, National Geographic News

Egyptiska museet i Kairo har genomfört skanningar av 52 av sina mumier, och det har avslöjat att nästan hälften av de döda led av åderförkalkning. Bland mumierna finns en prinsessa vid namn Ahmose Meryet Amun, som nu är den tidigaste kända patienten med förkalkning i kransartären, vilket är en sjukdom som beror på anhopning av plack i kärlen, och som kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Den gamla egyptiska prinsessan kunde kanske ha skjutit upp sin mumifiering om hon hade skurit ned på kalorierna och motionerat mer, säger medicinska experter.

Ahmose Meryet Amun levde för omkring 3500 år sedan och dog när hon var i fyrtioårsåldern. Hon begravdes i det kungliga gravtemplet Deir el-Bahri på Nilens västra strand vid staden Luxor.

Ät mindre fett

Ahmose Meryet Amun, som betyder ”Barn av månen, älskad av Amun”, hade förkalkningar i fem större artärer, däribland dem som förser hjärnan och hjärtat med blod, säger Gregory Thomas, som har varit med och lett undersökningen och är professor i kardiologi vid University of California i USA.

”Om prinsessan kunde sättas i en tidsmaskin, och jag skulle ta hand om henne nu, skulle jag ge henne rådet att äta mindre fett och se till att få rikligt med motion, och så skulle jag sätta upp henne på listan för en hjärtoperation”, säger Gregory Thomas.

”Hon hade behövt en dubbel bypass.”

Egyptisk prinsessa levde i en tid med bröd och honung

Även om mumiernas hjärtan avlägsnats före begravningen, avslöjade datortomografin kalkavlagringar på andra platser i kropparna som tyder på skador i blodkärlen. Forskarlaget bakom undersökningen kunde dock inte bekräfta att någon av mumierna hade dött av hjärtsjukdomar, eftersom de flesta av mumiernas organ antingen förmultnat eller tagits bort.

En läkartext som daterats till mellan 1580 och 1550 f Kr, vilket är den tid då prinsessan levde, beskriver emellertid den smärta i armen och bröstet, som normalt förebådar en potentiellt livshotande hjärtinfarkt.

Åderförkalkning och hjärtinfarkter är i allmänhet hälsorisker som vi förknippar med dagens livsstil och kost, inte något som förekom hos de gamla egyptierna, påpekar en av författarna till undersökningen, Michael Miyamoto från San Diegos medicinska fakultet vid University of California i USA.

”De saknade många av de riskfaktorer som vi betraktar som viktiga för uppkomsten av åderförkalkning i nutidens befolkningsgrupper – nämligen rökning, stor förekomst av diabetes och fetma och en kost som innehåller många transfetter”, säger Michael Miyamoto.

Men som dotter till faraon Sekenenre Taa II tillhörde prinsessan liksom de andra undersökta mumierna överklassen. Det betyder att hon möjligen var mer utsatt för hjärtsjukdomar än den övriga befolkningen.

”Eftersom de tillhörde överklassen hade de förmodligen en mer bortskämd livsstil, de var mer stillasittande och hade dessutom tillgång till mer kaloririka matvaror, i synnerhet kött”, säger Michael Miyamoto.

Adel Allam, medförfattare till undersökningen och professor i kardiologi vid Egyptens Al Azhar-universitet, tillägger att prinsessan levde under en av den egyptiska historiens blomstringsperioder.

”Även de mycket fattiga åt stora mängder fläskkött, och brödet blandades med honung”, säger han. ”Om vanliga människor på den tiden fick en massa kolhydrater och fett i sin kost, fick överklassen givetvis ännu mer ohälsosam mat”, säger han.

Var kunglig åderförkalkning en familjesjukdom?

Som ett möjligt ytterligare bevis för kosten som bidragande faktor har forskare tidigare funnit tecken på diabetes bland de gamla egyptierna. Det är en sjukdom som ofta kopplas till fetma, påpekar Adel Allam. Dessutom nämns symptom på diabetes i papyrusdokument från dåtidens läkare.

Trots att kroppsfettet inte bevarats på gamla mumier tyder allt på att Ahmose Meryet Amun var liten och spenslig, säger Adel Allam. Forskarna misstänker faktiskt att en annan faktor än kost och livsstil kan ha bidragit till hennes hjärt-kärlsjukdom.

Exempelvis fanns det ”i hennes släkt ett par andra drottningar och prinsessor som led av åderförkalkning, så ett genetiskt element kan inte uteslutas”, säger Adel Allam.

Den nya undersökningen pekar på att genetiska faktorer kan vara ännu viktigare än man trott som orsak till åderförkalkning, och mumierna kan kanske innehålla fingervisningar om vilka genetiska faktorer som är involverade.

En annan möjlighet är att åderförkalkning kan bero på kronisk inflammation, som har uppkommit för att en persons immunsystem försvarar sig mot en infektion, vilket i sin tur kan leda till inflammation i blodkärlens väggar.

”Vi vet att prinsessan hade inflammation i lederna”, säger Adel Allam. ”Hon hade även allvarliga tandsjukdomar, vilket är en annan typ av inflammation.”

Det amerikansk-egyptiska forskarlaget håller på med ytterligare undersökningar av totalt 72 mumier för att spåra de enskilda personerna genetiska relationer, hitta tecken på ledbesvär, cancer och andra hälsoproblem, och för att se om benen kan avslöja hur fysiskt aktiva de var.

Forskarlagets senaste resultat publiceras i aprilnumret av Journal of the American College of Cardiology: Cardiovascular Imaging.

Läs också

Kanske är du intresserad av...