Ett folk för sig

Mexikos tarahumarafolk undslapp de spanska erövrarna på 1500-talet. Men överlever de angreppet från den moderna världen?

10 november 2009 av Cynthia Gorney

Varenda stjärna uppe på natthimlen är en tarahumaraindian vars själ har slocknat. Tarahumaraindianerna tror att män har tre själar och kvinnor fyra, eftersom kvinnorna frambringar nytt liv.

Det är sådant antropologer och präster kan berätta om tarahumarafolkets tro. Själva kallar sig folket rarámuri. De bor ovanför och nere i kanjoner i bergskedjan Sierra Madre Occidental i norra Mexiko, dit de flydde för 500 år sedan när spanjorerna invaderade landet. Spanjorerna hade inte bara vapen och hästar, utan även otäckt kraftig skäggväxt. Det var deras yttre som gav upphov till rarámuriordet chabochi, som än i dag används om alla som inte är tarahumara. Chabochi är ingen förolämpning, utan bara ett sätt att kategorisera världen. Direkt översatt betyder ordet ”person med spindelväv över ansiktet”, vilket är betecknande för bristen på tillit mellan tarahumarafolket och Mexikos övriga invånare.

Tarahumara är ett tystlåtet och reserverat folk som bor långt från varandra i små hus av soltorkat tegel eller trä, i grottor eller under klipputsprång. De brygger en alkoholhaltig dryck av majs som de odlar på små fält som de plöjer för hand. Vid festliga tillfällen träffas de för att låta drycken gå runt i en urgröpt kalebass tills de blir mångordiga, drömska eller stridslystna. Sedan lägger de sig på marken för att sova ruset av sig. Eftersom de i generationer levt i en miljö med inget annat än smala stigar genom kanjonerna är de osedvanligt uthålliga löpare. Rarámuri betyder också ”fotlöpare” eller ”han som går bra”. Tarahumaralöpare lär ha retat gallfeber på amerikanska ultramaratonlöpare genom att besegra dem endast iklädda sandaler och trots att de då och då stannade för att röka.

Tarahumara betraktar arbete som en nödvändighet för att överleva, men arbetet i sig har inget moraliskt värde och anses mindre viktigt än andliga plikter och övriga själsliga angelägenheter. Deras traditionella ekonomi bygger på byteshandel, inte på kontanter. De har ett ord för att dela med sig som inte låter sig översättas till vare sig spanska, engelska eller svenska: ”Kórima”, kan en tarahumarakvinna säga och sträcka fram handen för att be om det som en chabochi skulle kalla en allmosa. Man får dock inget tack när man ger henne ett mynt, för kórima innebär att man är skyldig att dela med sig av sina resurser, så att de kommer alla till del.

Tarahumara äter gärna Maruchan, japanska nudelrätter som säljs i frigolitförpackningar, potatischips, läsk i enlitersflaskor och burköl. Enligt den senaste folkräkningen bor det 106000 tarahumaraindianer i Mexiko, vilket innebär att de är en av Nordamerikas största infödda grupper. De flesta tarahumara lever fortfarande relativt isolerat i ett område som i Mexiko marknadsförs som ”Kopparkanjonen”. Turistbranschen beskriver kanjonens invånare som opåverkade av modern teknik, men det visar sig vara både en förenkling och vilseledande.

Själva Kopparkanjonen, eller Barranca del Cobre, är till exempel bara en av över tio väldiga kanjoner i denna del av Sierra Madre. Flera av dem är djupare än Grand Canyon och chabochikommersen, legal såväl som illegal, etablerar sig snabbt i dem. Narkotikaligor använder sig i allt större omfattning av kanjonerna för odling av marijuana och opiumvallmo, vilket gör att tarahumarafamiljer tvingas bort från sina majs-, bön- och squashfält. Statens ansträngningar att förse tarahumarasamhällena med vägar och skolböcker öppnar även för billig tequila, banditer och alla varianter av chatarra, mexikanernas ord för skräpmat. Av tradition bär tarahumaramän breda pannband och höftskynken som inte täcker benen – till och med när temperaturen kryper under nollgradersstrecket. Nu för tiden går dock betydligt fler klädda i jeans, cowboyhatt och läderstövlar. De flesta tarahumarakvinnor bär sina mångfärgade huvuddukar och långa blommönstrade eller pastellfärgade kjolar, samlade i veck som vackra gardiner, men vissa klär sig även i jeans.

Läs också

Kanske är du intresserad av...