Grottmannen Édouard-Alfred Martel

Advokaten Édouard-Alfred Martel var den förste som klättrade ned i det djupa schaktet i grottan Puit du Lac. Han blev med tiden internationellt erkänd som grottexpert, och han gav själv den nya vetenskapen namnet speleologi.

19 juli 2013 av Hans Henrik Fafner

Édouard-Alfred Martel lyssnade till sina föräldrar. År 1883 tog han examen som advokat, och kort därefter levde han upp till en familjetradition genom att köpa sig en praktik i Paris. Han fann dock tillvaron som advokat alltför stillastående. Hans ambition var att vara vetenskapsman, uträtta stora saker och vinna heder och ära.

Han kom från en ansedd familj, och under barndomen hade han rest en del. Han blev tidigt fascinerad av berg, och som ung besteg han en hel rad av topparna i Alperna. Efter ett tag var det dock inte nog, så han riktade i stället blicken nedåt, mot de naturliga grottorna.

Sedan forntiden har människan gett sig in i grottor, men Martel står som den förste som inte bara vände om, så snart de första hindren dök upp. Han var sålunda den förste som klättrade ned i det djupa schaktet i Puit du Lac-grottan. Utrustningen var en vanlig stege, en hopfällbar kanot och ett långt rep av hampa, som kunde brista när som helst.

Han gav sig i kast med allt djupare grottor, och som assistenter anlitade han i regel sex–sju starka män, som kunde hålla i repet. Han var dock väldigt medveten om det farliga i sina förehavanden.

”I djupa schakt, som utvidgas mot bottnen, kastas ekot av den mänskliga rösten runt på ett sådant sätt att den är obegriplig på ett avstånd av 30–40 meter", skrev han efter att det vid ett tillfälle hållit på att gå illa.

Senare, när hans utrustning blivit bättre, undersökte han och en assistent en underjordisk flod, som de färdades på med kanot. De kom till ett trångt hål, som de bara precis kunde pressa sig genom, och trots att de visste att deras väg tillbaka kunde bli avskuren om regn fick vattennivån att stiga, fortsatte de. Samtidigt var de trötta och genomblöta, deras lager av stearinljus var nästan slut, och en vass sten kunde när som helst förstöra kanoten, och då skulle de vara förlorade.

”Vi drevs framåt av en hunger efter det okända", skrev han.

Martel blev med tiden internationellt erkänd som grottexpert, och han gav själv den nya vetenskapen namnet speleologi. Forskningsvärlden tvekade dock inför hans resultat, eftersom han inte verkade kunna bestämma sig för om han var forskare, eller bara en turist med ett omättligt sug efter äventyr.

Läs också

Kanske är du intresserad av...