Hemligt liv i Paris underjord

I marken under Paris finns alla möjliga slags rum: kanaler och vattenreservoarer, bankvalv, kryptor och vinkällare som förvandlats till nattklubbar och gallerier.

17 februari 2011 av Karen Kjær Gunn, Chefredaktör, National Geographic Nordic

Paris är djupare och på ett märkligare sätt förbundet med sin underjord än i stort sett alla andra städer. Det är en underjord som även är en av de mest omfattande. De tusentals kilometer tunnel som utgör ett av världens äldsta och tätaste nätverk av tunnelbanerör och kloaker är bara en liten del av det. Under Paris finns det alla möjliga slags rum: kanaler och vattenreservoarer, bankvalv, kryptor, vinkällare omgjorda till nattklubbar och gallerier. Det mest förvånande är de många carrières – de gamla kalkbrott som förgrenar sig till ett djupt och invecklat nät under många av stadens kvarter, inte minst under storstadens södra områden.

Katafilernas paradis

Fram till 1800-talet grävde man grottor och tunnlar för att hämta sten till byggmaterial. Därefter odlade lantbrukare champinjoner i hålrummen. Under andra världskriget gömde den franska motståndsrörelsen sig i en del av brotten under marken, medan tyskarna byggde bunkrar i andra. I dag finns ett annat slags hemlig grupp i tunnlarna – en odefinierbar och herrelös församling, vars medlemmar ibland tillbringar dagar och nätter under staden. De kallas katafiler: de som älskar det underjordiska Paris.

Sedan 1955 har det varit olagligt att gå ned i brotten, så katafilerna är i synnerhet unga människor, som skyr världen ovanför och dess regler. Personer som var katafiler under 1970- och 1980-talet säger att miljön hade sin blomstringstid då, när det traditionella parisiska behovet av uppror fick ny energi med punkkulturen. Det var lättare att komma ned under jorden på den tiden, eftersom det fanns betydligt fler öppna nedgångar. Mot slutet av 1980-talet hade kommunen och privata husägare dock stängt de flesta av nedgångarna, och polisen tillsatte en elitenhet för att patrullera i tunnlarna. Trots det lyckades man inte få bukt med katafilerna.

Katafiler tillhör de bästa guiderna till det underjordiska Paris, för de flesta parisare är i stort sett ovetande om underjordens fulla utsträckning. De bullrar bara genom den med tunnelbanan utan att veta att de faktiskt åker över sina förfäders skelett.

Kyrkogård för sex miljoner

Här vilar omkring sex miljoner parisare, nästan tre gånger så många som bor i staden ovanför. Skeletten grävdes på 1700- och 1800-talet upp från de överbelagda kyrkogårdarna och dumpades i de gamla gruvgångarna. Några av de nyare härrör från den franska revolutionen, medan de äldsta kan vara från merovingisk tid för över 1200 år sedan.

Det moderna Paris har byggts ovanpå en enorm mängd kalkstens- och gipsformationer. Romarna var de första som bröt sten här. Medan tiden gick, och det romerska Lutetia blev till Paris, grävde stenhuggarna djupare och längre för att hugga ut sten till stadens väldiga byggnader, bland annat Louvren och Notre Dame. De öppna brotten blev med tiden till ett nätverk av underjordiska gruvgångar.

Risk för ras

I början låg brotten långt utanför stadsgränsen. I takt med att staden växte bredde delar av den dock ut sig över tunnlarna. På ytan var det ingen som riktigt visste hur genomborrat fundamentet under Paris egentligen var. Det första stora raset inträffade i december 1774, då en instabil tunnel kollapsade och slukade hus och människor längs det som i dag är Avenue Denfert-Rochereau. Under några års tid öppnade sig fler hålrum, och flera hus rasade ned i mörkret. Ludvig XVI utsåg en arkitekt vid namn Charles Axel Guillaumot, som fick i uppdrag att utforska, kartlägga och stabilisera kalkbrotten. Långsamt arbetade grupper av inspektörer sig fram genom gångar och hålrum och stagade upp dem.

Det inträffar fortfarande små ras varje år. Så sent som 1961 slukade jorden ett helt kvarter i de södra förorterna, och 21 personer omkom. I dag fortsätter inspektörerna från Inspection Générale des Carrières (IGC) det arbete Guillaumot påbörjade. Deras ansvar är att se till att Paris inte rasar samman och faller ned i de kalkbrott som genomkorsar stadens fundament.

Läs mer om Paris underjord i National Geographic nummer 2 – ute nu.

Beställ prenumeration

Se alla våra prenumerationserbjudanden.

Läs också

Kanske är du intresserad av...