La Belle Seine: Floden tillbaka i stadsbilden

På 1960-talet hade den dåvarande premiärministern Georges Pompidou Seine nere för räkning, när han lät bygga en motortrafikled på båda sidor av floden.

30 juni 2014 av Cathy Newman

Seine omringad av trafik

På 1960-talet hade den dåvarande premiärministern Georges Pompidou Seine nere för räkning, när han lät bygga en motortrafikled på båda sidor av floden. ”Paris måste anpassa sig till bilarna”, förkunnade han, som om det vore den naturligaste sak i världen.

I själva verket skildes dock staden Paris från floden redan på 1700-talet. Tills dess var stränderna ett vibrerande centrum för handel och umgänge, förklarar historikern Isabelle Backouche. Efter år 1750 började den kungliga förvaltningen och stadens styrande röja upp bland de många marknaderna, flytande tvätterierna och verkstäderna längs floden för att skapa bättre villkor för sjöfarten. De höga bankar som etablerades på 1800-talet cementerade avståndet. ”Floden förändrades från en levande plats till ett museum utan koppling till Parisbornas vardag”, säger Isabelle Backouche.

Får och stadscyklar

Vi spolar fram tiden till 2013 och den socialistiske borgmästaren Bertrand Delanoë, som tagit initiativ inte bara till Paris Plages utan även till stadscyklar, eldrivna lånebilar och ett pilotprojekt med fyra får, som agerar gräsklippare vid stadsarkivet.

I juni 2013 stängde Bertrand Delanoë knappt 2,5 kilometer av trafikleden på Seines vänstra strand och öppnade Les Berges – ett rekreationsområde längs floden med flytande trädgårdar, restauranger och lekplatser. ”Alla avgaser har försvunnit, och det har uppstått en utomhusmiljö där alla kan … njuta av livet”, förkunnade han entusiastiskt.

Paris handlar ikke om nöjen

Alla var dock inte lika entusiastiska. ”Jag var emot”, säger borgmästare Rachida Dati från det förmögna 7:e arrondissementet. Rachida Dati är dotter till en marockansk murare och har blivit en avvikare, som har placerat sig stabilt på den politiska högerflygeln.

Hon ger ett trotsigt intryck, när hon sitter bakom sitt skrivbord i rådhuset från 1600-talet klädd i tajta jeans, kort svart kavaj och skyhöga klackar. ”Les Berges kostade 40 miljoner euro (360 miljoner kronor, red.)”, säger hon. ”Vi kunde kanske i stället ha gjort något för de 27 000 barn som inte får plats på en förskola, eller ha lagt pengarna på kollektivtrafiken. Tre fjärdedelar av alla Parisbor använder métron, men det har inte investerats i dess infrastruktur på åratal.” Gör inte det nya initiativet livet i Paris mer behagligt? ”Paris handlar inte om nöjen. Vi behöver arbeta.”

Förvandlad stadsbild

På den förvandlade flodbanken framför Musée d’Orsay är det emellertid trots det många som ser ut att roa sig. ”Vi är Parisbor, men det känns inte som om vi är i Paris”, säger kosmetologen Bertine Pakap glatt. Hon bor i Batignolles i utkanten av Paris. Hon har kommit till Les Berges för ett familjearrangemang.

Hennes dotter Elohina är fullständigt uppslukad av två mimare, medan hennes mor tittar på från ett av de uppställda borden. ”Vi är normalt inte i så fina kvarter”, säger hon. ”De är i princip otillgängliga för oss. Nu är det mer demokratiskt. Och gratis – vi kan roa oss utan att behöva betala en massa.”

Artikelserie:

La Belle Seine Seine är mycket mer än bara en flod. Floden är en handelsled, en källa till inspiration för konstnärer och en drömsk kuliss.

I artikelserien ”La Belle Seine” kan du följa med på en resa till Paris och möta de människor vars vardag kretsar runt Seine.

Läs också

Kanske är du intresserad av...