Utpräglad självcensur

Självcensuren sprider sig i Singapore, där kontakten med myndigheterna är ”en dans”, säger Alvin Tan, som är konstnärlig ledare för teatern The Necessary Stage, som har satt upp flera pjäser, som behandlar kontroversiella ämnen som dödsstraff och sexualitet. Alvin Tan tillbringar mycket tid med regeringens censorer. ”Man är tvungen att ha rätt attityd”, säger han. ”Om de säger ’söder’, säger man inte ’norr’. Man säger ’nordost’. Sedan fortsätter man därifrån. Det är en förhandling.”

29 juli 2010

Självcensuren sprider sig i Singapore, där kontakten med myndigheterna är ”en dans”, säger Alvin Tan, som är konstnärlig ledare för teatern The Necessary Stage, som har satt upp flera pjäser, som behandlar kontroversiella ämnen som dödsstraff och sexualitet. Alvin Tan tillbringar mycket tid med regeringens censorer. ”Man är tvungen att ha rätt attityd”, säger han. ”Om de säger ’söder’, säger man inte ’norr’. Man säger ’nordost’. Sedan fortsätter man därifrån. Det är en förhandling.”

De som inte lär sig de rätta dansstegen blir snabbt medvetna om det. Till exempel trodde en 35-årig singaporian, Siew Kum Hong, att han kunde bidra till ett öppnare Singapore genom att ta plats som icke-vald NMP (nominerad medlem av parlamentet). Under landets historia har endast fyra parlamentsmedlemmar valts från oppositionen, och det regerande partiet ansåg därför att NMP skulle kunna ge intryck av ”en mer konsensusorienterad regeringsstil, där alternativa synpunkter kom till tals, och där det gavs plats för konstruktiva meningsskiljaktigheter”. Siew Hum Hong berättar att det var så han uppfattade sin roll, men inför nästa mandatperiod ströks han namn.

”Jag tyckte att jag gjorde att bra jobb”, säger en överraskad Kum Hong. Han antar att det grundläggande problemet var ”nej-rösterna.” När han första gången röstade nej, vilket var till en resolution, som han ansåg diskriminerade mot homosexuella, blev hans kolleger ”fullständigt tysta. Det var första gången under tiden jag satt i parlamentet som någon hade röstat nej.” När han röstade nej igen, denna gång till en lag, som begränsade antalet personer som fick lov att samlas för att demonstrera, var reaktionen också sval. ”Så mycket var de alternativa synpunkterna värda”, säger Kum Hong.

Läs också

Kanske är du intresserad av...