Varför Fuling?

Fuling ligger där Chang Jiang flyter ihop med Wu och i mitten av 1990-talet framstod staden som sömnig och isolerad. Då ledde varken någon huvudväg eller järnväg hit och det tog sju timmar att ta sig till Chongqing, den närmaste större staden, med färja på Chang Jiang. Utlänningar var ett exotiskt inslag i stadsbilden. När jag åt lunch i Fulings centrum hände det ofta att ett 30-tal människor samlades runt mig. Det fanns bara en enda rulltrappa i hela staden och inte ett enda trafikljus. Jag kände ­ingen som ägde en bil.

21 mars 2013

Fuling ligger där Chang Jiang flyter ihop med Wu och i mitten av 1990-talet framstod staden som sömnig och isolerad. Då ledde varken någon huvudväg eller järnväg hit och det tog sju timmar att ta sig till Chongqing, den närmaste större staden, med färja på Chang Jiang. Utlänningar var ett exotiskt inslag i stadsbilden. När jag åt lunch i Fulings centrum hände det ofta att ett 30-tal människor samlades runt mig. Det fanns bara en enda rulltrappa i hela staden och inte ett enda trafikljus. Jag kände ingen som ägde en bil. Det fanns två mobiltelefoner på högskolan och alla visste vem som ägde dem: partisekreteraren, kommunistpartiets högsta representant, och en bildlärare som hade tagit ett banbrytande steg in i näringslivet.

På den tiden erbjöd högskolan i Fuling endast treåriga utbildningar, vilket placerade den nära botten av Kinas högre utbildningssystem. Mina studenter var emellertid tacksamma för möjligheten att studera. De kom från landet nästan allihop och där fanns det ingen tradition för utbildning. Många av deras föräldrar var analfabeter, men ändå valde mina studenter engelska som huvudämne, ett anmärkningsvärt steg i ett land som under stora delar av 1900-talet hade varit skilt från omvärlden. Deras uppsatser vittnade om ett liv i fattigdom och obemärkthet, men de förmedlade också hopp: "Min hemstad är inte känd, för där finns inga kända saker och produkter och människor, och där finns inga kända platser. Min hemstad saknar kvalificerade personer … Jag vill bli lärare. Jag vill göra mitt bästa för att utbilda många människor."

"Det finns ett gammalt kinesiskt ordspråk som lyder: 'Hund älskar hem även om det är fattigt. Son älskar mor även om hon är ful.' Sådan [är] vår känsla. I dag arbetar vi hårt och i morgon ska vi göra vad vi kan för vårt land."

Mina studenter lärde mig mycket, bland annat vad det innebar att komma från landet, där den stora majoriteten av kineserna bodde i början av reformprocessen. Sedan dess har cirka 155 miljoner människor flyttat till de stora städerna. Mina studenter skrev rörande berättelser om släktingar som hade svårt att vänja sig vid de nya livsvillkoren. De lärde mig också hur invecklat begreppet fattigdom var i Kina. Mina studenter hade inte mycket pengar, men de var optimistiska och hade framtidsmöjligheter. Det var också svårt att definiera Fuling som stad. San Xia-dammen hade aldrig kunnat uppföras i ett riktigt fattigt land. Enligt de kinesiska myndigheterna uppgick de totala investeringarna till 208 miljarder kronor, men inofficiellt var summan betydligt större.

Läs också

Kanske är du intresserad av...