Ovanlig statyett av kvinnlig gladiator funnen?

Även kvinnor äntrade gladiatorernas arena, hävdar en ny undersökning av en lättklädd bronsstatyett från antikens Rom.

24 april 2012 av James Owen, National Geographic News

Strider mellan kvinnliga gladiatorer verkar ha varit en ovanlig syn i romarriket. En ny analys av en statyett på ett tyskt museum är dock ytterligare ett bevis för att även kvinnor stred till döden i antikens amfiteatrar.

Bronsstatyetten är bara den andra kända avbildningen av en kvinnlig gladiator, säger författaren till undersökningen, Alfonso Manas vid universitetet i Granada.

Det cirka 2000 år gamla konstföremålet, som står på konst- och industrimuseet i Hamburg, föreställer en kvinna med bar överkropp, som är iförd ländkläde och håller ett skärliknande föremål i sin vänstra hand.

Kvinnliga gladiatorer som thraex

Alfonso Manas tror att kvinnan håller en sica, ett kort, krökt svärd, som förknippas med en gladiatortyp som är känd som thraex eller thraker. Thraex stred för det mesta iförd fjäderklädd hjälm och med benskenor och en liten sköld av metall. Ryggen var inte skyddad och var därför extra sårbar – och troligen ett uppenbart mål för sica.

Experter har tidigare tolkat det krökta redskapet som en strigilis, som romarna använde för att skrapa ren kroppen.

Kvinnans pose stöder emellertid inte den förklaringen, säger Alfonso Manas.

Segergest för gladiatorer

Om hon håller på att tvätta sig, ”verkar det inte meningsfullt att hon lyfter rengöringsredskapet, som hon har i handen, samtidigt som hon tittar ned i marken”, säger Alfonso Manas.

Dessutom ”bär hon ett kläde omkring könsområdet”, tillägger han. ”Om hon håller på att tvätta sig, bör hon vara naken.” Figurens nedåtböjda huvud och lyfta arm är ”en typisk segergest för gladiatorer” i romersk konst, och enligt Alfonso Manas pekar det mer på en gladiator, som står över sin besegrade motståndare.

Denna gest kan även förklara figurens saknade hjälm och sköld.

När striderna var slut, ”tog de av hjälmen, så att åskådarna kunde se den vinnande gladiatorns ansikte”, säger Alfonso Manas. ”De kastade även sin sköld på marken.”

Topplösa gladiatorer hade ”erotisk inverkan”

Med avseende på det topplösa, var det även normen för gladiatorer. ”En av reglerna för en gladiatorkamp var att kvinnor och män stred med bar överkropp”, förklarar Alfonso Manas.

Tar man hänsyn till att gladiatorspelen hade en övervägande manlig publik kan det dock ha funnits ytterligare en anledning till att de kvinnliga gladiatorerna kämpade barbröstade.

I ett av de senaste numren av International Journal of the History of Sport skriver Alfonso Manas om sina forskningsresultat: ”Det är ingen tvekan om att synen av kvinnliga gladiatorer även hade en erotisk inverkan på åskådarna.”

Det enda andra synliga beviset för kvinnliga gladiatorer är en relief från det första eller andra århundradet från en romersk lokalitet i Bodrum i Turkiet (nu på British Museum).

Att sådana fynd är så ovanliga tyder på att den antika världen arrangerade relativt få strider med enbart kvinnor, även om romerska skribenter nämner dem.

Det finns ögonvittnesskildringar av kvinnliga gladiatorer i själva Rom, och enligt historikern Suetonius från det första århundradet efter Kristus fick kejsar Domitianus kvinnor att slåss i fackelsken på kvällen. År 200 förbjöd en annan kejsare, Lucius Septimius Severus, gladiatorspel med kvinnor.

Alfonso Manas tillägger att ursprunget till statyetten på museet i Hamburg är okänt, men ”dess stil placerqr den på den italienskq halvön under det första århundradet”.

Kvinnlig gladiator

Föremålet i statyettens hand betraktades tidigare som ett rengöringsredskap, men är kanske i själva verket ett vapen. Foto: Alfonso Manas.

Läs också

Kanske är du intresserad av...