Kvacksalveri eller inte?

När jag lämnar Bajkalområdet kommer jag att tänka på någonting som Oleg Dorsjijev sagt. I den schamanistiska traditionen betraktas universum som en helhet, ett stort nätverk där vi människor är förenade med både berg och sjöar och med varandra och våra förfäder. ”För oss är våra gudar först och främst våra far- och morföräldrar, och de är våra skyddsänglar”, sa han. ”De är riktiga människor. Och vår kärlek till dem är stark. Det är barns kärlek till sina föräld­rar och föräldrars kärlek till sina barn och barnbarn. Den energin försvinner aldrig.”

3 januari 2013

När jag lämnar Bajkalområdet kommer jag att tänka på någonting som Oleg Dorsjijev sagt. I den schamanistiska traditionen betraktas universum som en helhet, ett stort nätverk där vi människor är förenade med både berg och sjöar och med varandra och våra förfäder.

”För oss är våra gudar först och främst våra far- och morföräldrar, och de är våra skyddsänglar”, sa han. ”De är riktiga människor. Och vår kärlek till dem är stark. Det är barns kärlek till sina föräldrar och föräldrars kärlek till sina barn och barnbarn. Den energin försvinner aldrig.”

Det är en tanke som griper tag i mig. Jag berörs också av andra aspekter av schamanismen: den starka känslan av individualism, den djupa respekten för naturen och banden till det förflutna. När schamanismen är som sämst är den kvacksalveri och potentiellt farligt, som när jag såg en schaman binda en tygremsa runt huvudet på en man som kanske hade fått en skallfraktur. Mannen rullade med ögonen och skrek av vad som lät som outhärdlig smärta. En del schamaner hävdar att de kan bota cancer, vilket är mycket svårt att tro.

Schamanismens anhängare hävdar bestämt att den är en god kraft. De berättar om mirakelkurer och om att de fått ett nytt liv. År 2007 tog det amerikanska paret Rupert och Kristin Isaacson med sig sin femårige son Rowan, som är autistisk, till tsaatanschamanen Ghoste i Mongoliet. När jag nyligen talade med Rupert Isaacson, som skrev en bok om resan, sa han att han inte kan bevisa att det var schamanen som hjälpte hans son.

Han kan bara peka på de förändringar som inträffade nästan omedelbart: ”När vi reste”, sa han, var Rowan ”inkontinent, fick hela tiden hysteriska anfall och var oförmögen att skapa vänskapsrelationer. När han kom tillbaka hade han blivit av med alla dessa funktionshinder.” Och han blir bättre hela tiden.

Det är inte så att jag har för avsikt att konvertera till schamanismen. Fast vargbenet Nergui gav mig har jag kvar. Man vet ju aldrig.

Läs också

Kanske är du intresserad av...