Olja förvandlade Dubai på 1970-talet. Staden kan i dag skryta med världens högsta byggnad, enorma köpcentra och omkring två miljoner invånare, som är beroende av avsaltat havsvatten och klimatanläggningar – och därmed av billig energi – för att kunna leva i öknen. Foto: Jens Neumann/Edgar Rodtmann

Galleri: Människans tidsålder

Antropocen är namnet på en ny geologisk epok som definieras av vår egen massiva inverkan på jorden. Spåren efter oss kommer att bevaras i de geologiska lagren, långt efter att våra städer har blivit till damm.

17 mars 2011

Antropocen är namnet på en ny geologisk epok som definieras av vår egen massiva inverkan på jorden. Spåren efter oss kommer att bevaras i de geologiska lagren, långt efter att våra städer har blivit till damm.

Knaggstören är nästan utrotad och har redan försvunnit från Aralsjön. Avledning av vatten till bomullsodlingar har drastiskt reducerat ytan på världens fjärde största sjö. De senaste 500 miljoner åren år har asteroidnedslag och andra naturfenomen orsakat fem enorma massutplåningar av växter och djur. Människan håller på att orsaka den sjätte.Foto: J. Henry Fair

Knaggstören är nästan utrotad och har redan försvunnit från Aralsjön. Avledning av vatten till bomullsodlingar har drastiskt reducerat ytan på världens fjärde största sjö. De senaste 500 miljoner åren år har asteroidnedslag och andra naturfenomen orsakat fem enorma massutplåningar av växter och djur. Människan håller på att orsaka den sjätte. Foto: Carolyn Drake

Gödning och bekämpningsmedel möjliggör de stora skördar och de felfria produkter som symboliseras på denna spanska reklamtavla. Bieffekterna är långtgående – kväve från konst- gödslad jord ger till exempel döda zoner vid flodmynningar. Foto: Mitch Epstein

Gödning och bekämpningsmedel möjliggör de stora skördar och de felfria produkter som symboliseras på denna spanska reklamtavla. Bieffekterna är långtgående – kväve från konst- gödslad jord ger till exempel döda zoner vid flodmynningar. Foto: Reinaldo Loureiro

På Sydspaniens tørre sletter dyrkes der grønsager i verdens største samling af drivhuse. De udnytter vand og næ­ringsstoffer effektivt og giver udbytte hele året – f.eks. tomater om vinteren. Men globalt er udfordringen korn og kød, ikke tomater. Det kræver i dag 38 % af Jordens isfrie arealer at brødføde syv milliarder­ mennesker. I 2050 forventes der at være yderligere to milliarder munde at mætte.Foto: Edward Burtynsky

En strand i Toscana speglar vårt förhållande till havet. Den ”tropiska” sanden är inte äkta utan har blekts med karbonater från en kemisk fabrik, som får sin energi från fossilt bränsle. Utsläpp av koldioxid från skorstenar och avgaser världen över försurar långsamt havet och hotar dess liv. Foto: Massimo Vitali

Oljefältet från 1911 har gett olja åt den växande biltrafiken och kolvätemolekyler till plast, smink och me­di­ciner. I dag producerar South Belridge-fältet 32 miljoner fat årligen – nog för nio timmars global efterfrågan. Under detta sekel kommer världsproduktionen kanske att sjunka tvärt Foto: Edward Burtynsky

Upphuggning av fartyg ger arbete åt Bangladesh och en massa värdefullt skrot – men även asbest, PCB och andra gifter. Återvinning av avfall ökar, men det gör även pro­duk­tionen. De senaste årtiondena har dessa tendenser ungefär uppvägt varandra i USA.Foto: Edward Burtynsky

Tjugo miljoner människor bor i Mexico City, som är världens femte största storstadsområde. År 1800 bodde tre procent av världens befolkning i städer. I dag är andelen 50 procent och ökande. I tätbefolkade kåkstäder är behovet av rent vatten och avlopp akut. Städer har dock en fördel: de förbrukar mindre energi och förorenar mindre per invånare än landsbygden. Foto: Pablo López Luz

Läs också

Kanske är du intresserad av...