Makalös mångfald

Till följd av kraftig avverkning, tjuvjakt och bristfälligt skydd i reservaten har majoriteten av Indiens tigrar försvunnit under de senaste 25 åren. I Kaziranga ser de dock ut att trivas. Den officiella bedömningen är att antalet tigrar upp­går till 90 eller 100, vilket mycket väl kan vara den tätaste koncentrationen i världen i dag.

24 november 2010

Till följd av kraftig avverkning, tjuvjakt och bristfälligt skydd i reservaten har majoriteten av Indiens tigrar försvunnit under de senaste 25 åren. I Kaziranga ser de dock ut att trivas. Den officiella bedömningen är att antalet tigrar uppgår till 90 eller 100, vilket mycket väl kan vara den tätaste koncentrationen i världen i dag.

Vad är det då som gör att Kaziranga trots sin blygsamma storlek kan locka så många stora djur? Svaret finns i floden. Från sin källa högt uppe i Tibet rinner Brahmaputra cirka 1100 kilometer åt öster och avvattnar Himalayas norra sida, innan den vänder 180° och fortsätter 800 kilometer genom Indien och Bangladesh. Under sommarmonsunen tillförs avrinningsområdet så mycket regnvatten att floden svämmar över sina bräddar och översvämmar dalen. När vattennivån blir normal igen, är flodslätten täckt av ett färskt lager näringsrikt slam, som starrgräs och en lång rad olika höga grästyper reser sig ur. De omvandlar solljus till växtvävnad fylld med stärkelse eller med andra ord vidsträckta arealer med upp till sex meter högt högenergifoder.

I regel tror vi att subtropiska skogar hyser flest vilda djur, och att de därmed har störst behov av skydd. De betydligt ovanligare flodslätthabitaten med högt gräs är dock hemvist för fler stora arter. Dessutom innehåller Kaziranga även ängar med korta grästyper, och det stora antalet djur som går att se på dessa öppna savanner kan mycket väl konkurrera med scenariot i de berömda afrikanska nationalparkerna.

Lite högre upp i terrängen skapar växtligheten i form av neemträd och andra arter ett luftigt lövtak, där vinrankor slingrar sig från träd till träd. Rhesusapor myllrar förbi de vackert dekorerade stammarna, och parakiter och stora näshornsfåglar pryder grenarna.

Avrinningskanaler, som blivit till grunda sjöar, är spridda i landskapet. Vattenfåglar – allt från stripgäss till roständer – strömmar på vintern till Kazirangas våtområden tillsammans med grå pelikaner och svarthalsade storkar. Medan sällsynta bandhavsörnar fångar byte i de små sjöarna, hoppar jagande uttrar ur vattnet, som om de vore delfiner. Jag har även sett två meter långa gangesdelfiner titta upp över Brahmaputras yta. Dessa däggdjur, som är hotade i det mesta av sitt utbredningsområde, tycks trivas i denna del av floden, som ligger innanför parkens område, och där de inte störs av fiske.

Läs också

Kanske är du intresserad av...